Skotten som dödade två och skadade fler på en restaurang i Göteborg skrämmer och oroar. Däremot är problemen med grov kriminalitet, användning av vapen och särskilt stor otrygghet för medborgarna i definierade stads- och kommundelar dessvärre ingen nyhet.
Kriminella gäng av olika slag har funnits och blivit fler under en följd av år. Arbetet mot grov brottslighet och illegala vapen har också blivit vassare genom många beslut under den förra mandatperioden.
Några nya politiska initiativ aviserar inte inrikesminister Anders Ygeman (S). De uttalanden jag sett handlar mer om att polisen ska använda de verktyg som man har. Det är givetvis en självklarhet.
Regeringen nöjer sig i nuläget med ett hastigt besök av inrikesminister Ygeman och en mellanlandning av statsminister Stefan Löfven (S) på väg hem från ett möte i Bryssel.
Jag kommer emellertid att föreslå att företrädare för Göteborgs stad inbjuds till Justitieutskottet.
Det är konkret arbete som ger resultat. På Alliansregeringens initiativ skärptes straffen för vapenbrott förra året. Minimistraffet för grovt vapenbrott höjdes då från sex månaders fängelse till ett års fängelse.
Dessutom infördes ett nytt brott: synnerligen grovt vapenbrott med straffet fängelse i lägst tre och högst sex år. Regionens polischef Klas Friberg konstaterar att polisen tagit runt 200 illegala vapen i beslag bara under de senaste två åren förutom att många kriminella lagförts.
Rikspolisstyrelsen och Tullverket hade sedan 2011 pågående uppdrag att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige. Det senaste redovisades i början av november 2014.
Av redovisningen framgår att beslag av vissa skjutvapen ökar. Under uppdragets gång var skjutningar på offentliga platser omfattande. Rikspolisstyrelsen bedömde att både tillgången, användningen och därmed efterfrågan på skjutvapen i kriminella sammanhang ökat.
En stor del av de beslagtagna vapnen upptäcks vid husrannsakningar. Möjligheterna att göra sådana utökades. I slutredovisningen föreslogs att Polisen och Tullverket ska ha ett fortsatt fokus på att beslagta vapen inom ramen för ordinarie verksamhet.
Det föreslogs också att en expertgrupp inrättas på nationell nivå och att Nationellt forensiskt centrum (NFC) får ansvar för att sammanställa nationell statistisk över beslagtagna skjutvapen.
Alliansregeringen genomförde två vapenamnestier för att få bort så många onödiga vapen som möjligt. Den senaste under perioden mars–maj 2013.
Resultatet var mycket gott: över 15 000 skjutvapen och 35 ton ammunition lämnades in till polisen under amnestiperioden. Därtill kommer den största satsningen i modern tid vad gäller resurser till rättsväsendet.
Polisens möjligheter att använda hemliga tvångsmedel permanentades med stöd också av Socialdemokraterna. I det nuvarande parlamentariska läget hade Miljöpartiet och Vänsterpartiet stoppat ett sådant regeringsförslag.
Listan på vad som gjorts kan göras längre. Det viktigaste för att bekämpa gängkriminaliteten just nu är att alla verktyg används och att rättsvårdande myndigheter är uthålliga i sina insatser. Därutöver krävs att också andra aktörer gör sitt.
Vid mina besök i Göteborg och i flera stadsdelar är det återkommande beskedet att man vet vilka som ägnar sig åt de grova brotten. Att man sett personerna under en följd av år och haft problem med dem tidigt.
En fråga att ställa sig är givetvis; Vad hände då? Vad gör vi i dag? Är det helt omöjligt att se till att ett fåtal personer som förstör för så många stoppas i sin framfart?
Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén (S) säger i media att Göteborg behöver hjälp. Jag tror att vi är många som ser fram emot konkreta besked om vad Göteborgs stad behöver hjälp med från statlig nivå.
Därför kommer jag att föreslå Justitieutskottet att vi bjuder in företrädare för Göteborgs stad till en diskussion.