Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Sverige tiger still om allas rätt till information på webben”

INTERNET · ”Det är hög tid att regeringen och IT-minister Mehmet Kaplan tar sitt ansvar och gör ett tydligt ställningstagande i frågan som stärker rätten till information och kommunikation för personer med funktionsnedsättning inom hela EU”, skriver Handikappförbunden.

Stig Nyman
Ordförande Handikappförbunden
Bengt-Erik Johansson
Ordförande Dyslexiförbundet
Anki Sandberg
Riksförbundet Attention
Pelle Kölhed
Ordförande Personskadeförbundet-RTP

Det borde vara självklart att alla kan ta del av en webbsändning från riksdagen, läsa om sitt barns resultat i skolan eller hålla koll på sin pension. Så är det inte idag. Nu förbereder EU en lag om tillgängliga offentliga webbplatser, men Sverige vill skynda långsamt.

I England är det olagligt att publicera innehåll i allmänhetens tjänst som är otillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Sverige som lyft fram mänskliga rättigheter i regeringsförklaringen bromsar nu i förhandlingar om ett EU-direktiv som ställer krav på att offentlig digital information och tjänster på webben ska vara tillgängliga för alla.

Regeringen verkar mena att det räcker med de för ”medborgarna mest angelägna e-tjänsterna” i sin ståndpunkt inför nästa möte med IT-ministrar den 12 juni i Bryssel.

Sedan sekelskiftet har EU haft en policy att alla offentliga webbplatser ska vara tillgängliga för alla, oavsett funktionsvariation. Men det har gått väldigt trögt.

Efter åratals försök att få alla länder i EU att frivilligt följa policyn kom EU-kommissionen med ett förslag om ett direktiv, en lag med miniregler för tillgänglig webb på vissa offentliga webbplatser.

EU-parlamentet tyckte att förslaget var för svagt och föreslog med en rungande majoritet att förstärka skrivningarna på flera punkter. Förra året började EU:s IT-ministrar förhandla om den slutliga texten i lagen.

IT-jättarna gick snabbt ut och ville begränsa direktivet till information på webben, inte till tjänster, video, formulär och olika dokument. Nu stryks det ena ändringsförslaget efter det andra, och ambitionen är att ”fortsätta begränsa direktivets omfattning”.

En skulle kunna tro att den svenska regeringen som en av EU:s rikaste länder, med stark profil när det gäller mänskliga rättigheter och en hög svansföring när det gäller innovationer, digitalisering och tillväxt, även skulle tala sig varm för allas rätt till information och kommunikation.

Men så är inte fallet. Sverige tiger still och följer därmed inte upp sina högt ställda ambitioner.

I praktiken betyder begränsningarna att man skulle undanta krav på tillgängliga formulär, möjligheten att skaffa och ha en e-legitimation för att kunna använda en tjänst som en kommun eller myndighet erbjuder.

Det kan göra det omöjligt att söka en kurs på universitet, ansöka om föräldrapenning eller studiemedel, använda skolans nätbaserade material och kommunikation, samt söka jobb på en offentlig myndighet om de använder formulär, video eller inloggning som riskerar att undantas i direktivet.

Det blir ett fortsatt lotteri att veta vad som är tillgängligt.

Handikappförbunden anser att Sverige borde försvara rätten till tillgänglig digital information och kommunikation på webben när det gäller all verksamhet som kan sägas vara i ”allmänhetens tjänst”. Och inte som nu då EU-direktivet begränsas till något som brukar kallas ”lagom för personer med funktionsnedsättning”.

I dagarna har en FN en statspartskonferens i New York om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Flera seminarier handlar om rätt till IT och information.

I augusti 2015 kommer EU att förhöras av FN:s övervakningskommitté.

Det är hög tid att regeringen och IT-minister Mehmet Kaplan tar sitt ansvar och gör ett tydligt ställningstagande i frågan som stärker rätten till information och kommunikation för personer med funktionsnedsättning inom hela EU. Sverige kan bidra till det.