En etiopisk hushållsanställd kvinna i Beirut, Libanon. Foto: Grace Kassab/AP/TT
Debattinlägg

”Sverige bör erkänna världens mest utsatta yrkeskår”

Hushållsanställda ·

”Det är dags för Sverige att erkänna en av världens största, mest utsatta och fattigaste yrkeskårer. Vi uppmanar därför regeringen att skriva under konventionen 189 om hushållsanställdas rättigheter”, skriver LO, Kommunal med flera.

Om debattörerna

Karl-Petter Thorwaldsson
Ordförande LO
Annelie Nordström
Ordförande Kommunal
Jens Orback
Generalsekreterare Olof Palmes Internationella center
Kristina Henschen
Union to Union

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Det är dags för Sverige att erkänna en av världens största, mest utsatta och fattigaste yrkeskårer – de hushållsanställda.

För en regering som driver en feministisk utrikespolitik borde dessutom frågan om yrkeskårens rättigheter ligga högt på dagordningen.

Men trots att FN:s trepartsorgan för arbetslivsfrågor ILO redan 2011 antog konvention 189, om hushållsanställdas rättigheter, är branschen med några få undantag i princip helt oreglerad.

Enligt uppskattningar från ILO arbetar mellan 50 och 100 miljoner människor i någon annans hem. Över 80 procent är kvinnor och många av dem unga migranter.

Anställningsformerna är ofta informella och löneavtal som anställningskontrakt och reglerade arbetstider saknas. I vissa länder tillåts de inte att ha fackföreningar och förhandla fram bättre villkor.

I exempelvis Gulfländerna blir hushållsanställda ofta beslagtagna sina pass och är sedan helt beroende av sin arbetsgivare. I Kina blir kvinnor och flickor från landsbygden inte sällan livegna arbetare hos den snabbt växande medelklassen.

Barnarbete är också vanligt och bara i Dhaka i Bangladesh beräknas en miljon barn arbeta inom sektorn.

Det är inte svårt att förstå att alla dessa kvinnor ger ett enormt bidrag till världsekonomin. I länder med svaga offentliga institutioner inom skola, vård och omsorg är yrkeskårens arbete helt avgörande för att samhället ska fungera.

Med tanke på detta borde krav på mänskliga rättigheter vara en självklarhet. Men överallt i världen är denna viktiga grupp arbetstagare istället arbetsmarknadens mest utsatta och fattiga.

I Sverige och andra EU-länder jobbar enligt Eurostats minst 2,6 miljoner hushållsanställda. Vissa har avtalsenliga arbetsvillkor och formella anställningar, men bland papperslösa migranter är villkoren ofta undermåliga, ibland slavliknande.

Kvinnliga migranter utnyttjats hänsynslöst och har av ekonomiska skäl svårt att återvända till sina hemländer.

Tyvärr har Sverige hittills varit passivt när det gäller yrkeskårens rättigheter och har exempelvis ännu inte skrivit under konvention 189.

Konventionen erkänner yrkesgruppen som anställda, vilket gör att de i likhet med exempelvis lärare, gruvarbetare och statsanställda ska ha grundläggande rättigheter på jobbet såsom reglerad ledighet och minimilöner. De ska dessutom ha rätt att gå med i fackföreningar.

En svensk ratificering är viktig, inte bara för att säkerställa att alla berörda i Sverige får bra arbetsvillkor och ett bättre liv. Det ger också en viktig signal till omvärlden att vi står upp för mänskliga rättigheter och möjlighet till försörjning för alla världens hushållsanställda.

Statsminister Stefan Löfven har också vid flera internationella möten tagit upp att det behövs en ”Global deal” mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Konvention 189 är en nödvändig grund för att få till ett sådant samförstånd på global nivå.

Vi uppmanar därför regeringen att skriva under konventionen 189 om hushållsanställdas rättigheter och att i alla internationella sammanhang verka för att andra länder gör detsamma.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.