I en debattartikel på SVT Opinion skriver Centerpartiets ungdomsförbund om behovet av att införa ett tredje juridiskt kön. Självklart hyllar vi tanken – trots att den tyvärr inte delas av deras moderparti eller av Alliansen.

Samtidigt ifrågasätter vi varför de vill ta steget förbi ett tredje kön innan juridiskt kön avskaffas helt. Att införa ett tredje juridiskt kön istället för att avskaffa systemet helt löser bara ett fåtal problem, och skapar samtidigt allt mer byråkrati och de kostnader som medföljer.

Juridiskt kön är en förlegad kvarleva från en tid när kvinnor och män hade helt olika rättigheter, och när de som varken identifierade sig som män eller kvinnor sågs på som  mentalt störda.

Det är ett system som försvårar bland annat för transpersoner, som måste genomgå långa undersökningar innan de tillåts byta juridiskt kön, men även för intersexuella, ickebinära, genderfluids, och många fler.

Ett vanligt argument för att behålla juridiskt kön är att det underlättar vid statistiska undersökningar. Men samtidigt har vi idag inga problem med att föra statistik som tar upp religion, etnicitet, eller sexuell läggning, utan att det i övrigt registreras av staten på samma sätt som kön.

Systemet vi har idag försvårar rentav statistiken, när exempelvis en transkvinna innan hon bytt juridiskt kön registreras som en man, och ickebinära osynliggörs i brottsofferstatistik.

Lösningen utan juridiskt kön är densamma som vi redan gör med bland annat religion – man frågar och antecknar svaret.

Ett annat argument är att juridiskt kön hjälper sjukvårdspersonal att veta vilka som är i riskgruppen för vissa sjukdomar, så att de kan kalla till exempelvis mammografi och prostataundersökningar.

Men även här bidrar det nuvarande systemet till problem. En transkille med livmoder möter enorma problem på exempelvis abortkliniker, och någon som bytt juridiskt kön men har kvar sina bröst riskerar att inte kallas till undersökningar som kunde ha upptäckt bröstcancer och räddat deras liv.

Att införa ett tredje juridiskt kön, som CUF föreslår, skulle självfallet underlätta för intersexuella personer – personer som föds med oklart biologiskt kön – men skulle inte underlätta avsevärt för alla andra som inte känner sig hemma i det juridiska kön som ett sjukhus gav dem vid födseln.

Även om vi skulle göra det lättare att byta juridiskt kön än det är idag, skulle det tredje könet bli en slasktratt för ”alla andra”. Ett enormt paraply för många olika människor, allt från biologiskt intersexuella och mentalt ickebinära till personer som är genderfluid.

Personer som inte har något gemensamt annat än att de sticker ut från samhällsnormen. Det är förolämpande på samma sätt som att registrera människors etnicitet som ”vit, svart, eller annat” – en tydlig signal om vilka som egentligen inte hör hemma.

Införandet av ett tredje kön kan definitivt vara ett steg på vägen mot att tillkännage alla kön, inte bara män och kvinnor, men det kommer också att medföra enorma byråkratiska kostnader och krångel.

Vi måste istället dyka djupare i problemet, och ställa oss den eviga frågan – behövs juridiskt kön över huvud taget?