Vår granskning av räddningsinsatsen vid flygolyckan vid sjön Akkajaure ska ses mot bakgrund av de tidigare granskningar vi gjort av själva inköpet av 7 stycken AW 139 SAR helikoptrar.
En statlig miljardaffär där det nu, efter våra avslöjanden, pågår utredningar hos bland andra Konstitutionsutskottet, Riksenheten mot Korruption och Konkurrensverket.
Under dessa granskningar är det Sjöfartsverket som i intervjuer, på sin hemsida och i egna filmer framhållit att just denna helikopter skulle vara optimal för svenska, skandinaviska till och med extrema arktiska förhållanden.
När så olyckan skedde 8:e januari var det första gången som helikoptern och dess besättning skulle sättas på prov i just arktiska eller extrema förhållanden, nämligen i den svenska fjällvärlden. Därför valde vi att titta närmare på just denna insats.
Lars Näsström har på SVT Opinion rätt, precis som vi berättat i reportaget, är Sjöfartsverkets formella uppdrag att lokalisera olycksplatsen. Därefter tar Polisen över det formella ansvaret eftersom olyckan skedde i fjällvärlden.
Klockan 10 minuter över 3 på natten finner två norska F-16 plan haveriplatsen. Och precis som sig bör har Sverige, Norge och en rad andra myndigheter samarbetat för att nå detta mål: att snabbt finna flygplansvraket. Och där stannar Sjöfartsverkets formella ansvar.
Men enligt Lars Näsströms logik tycks principen att myndigheter ska hjälpa varandra och samverka inte gälla Sjöfartsverket. För då när det formella ansvaret inte längre är Sjöfartsverkets argumenterar Lars Näsström är deras insats klar.
När Polisen på natten ber Sjöfartsverket om hjälp att flyga ut fjällräddningspersonal till haveriplatsen säger man nej. Trots att besättningen vet att det är klart väder och att det är fullt landningsbart på haveriplatsen.
Det har norska ambulanshelikoptern meddelat JRCC som fört vidare informationen till Lifeguard 005. Motivet till beslutet att inte flyga ut fjällräddningspersonal är mörkret.
Nu ska man veta att Sjöfartsverket själva berättat hur den nya helikoptern är fullt utrustad med Night Vision Google och annan modern utrustning för att kunna flyga just i mörker.
Trots det är svaret nej. Förklaringen är sannolikt att besättningen inte har tränats och utbildats tillräckligt i denna miljö och därmed är möjligen beslutet att inte flyga ut ett klokt beslut.
Men ur ett beredskapsperspektiv och utifrån möjligheten till samverkan myndigheter emellan inte lika rimligt. AW 139:an var den bäst utrustade och mest lämpade helikoptern av alla att verka den natten.
Men man kunde/ville inte hjälpa polisen när det väl gällde och körde därmed över den bedömning som erfarna fjällräddare och polisens insatschef gjorde på natten.
Sjöfartsverket har även hävdat att helikoptrarna lyfter 15 minuter efter larm. Denna natt tog det 1 timme och 15 minuter.
Det stämmer inte som Lars Näsström skriver att man planerade tankning och lyfte två minuter efter att man fått klartecken för tankning i Gällivare. JRCC larmar personalen som ska öppna och sköta tankningen 7 minuter efter att Lifeguard 005 lyft från Umeå.
Så den viktigaste planeringsuppgiften – att säkra tankningsmöjligheter dit man begett sig för att tanka har besättningen inte kontrollerat/planerat innan man lyfter. Och att kontrollera väderförhållanden sträckan Umeå-Gällivare kan inte rimligen ta över en timme i en insats av den här kalibern.
Att ta sig fram till den förmodade haveriplatsen fanns tid att planera under flygtiden till Gällivare. Så frågan är vad man planerat? När vi ställer frågan till Sjöfartsverket är svaret detsamma som Lars Näsströms: man planerar. Men inte vad.
Än värre är att Lars Näsström förmedlar vidare en felaktighet som han vet inte stämmer. Han påstår att även ambulanshelikoptern sagt nej till att flyga ut fjällräddarna.
Det är en uppgift som Sjöfartsverket var först med att skriva på sin hemsida i samband med vår granskning. Efter att vi påpekat att det är fel har Sjöfartsverket backat och tagit bort uppgiften.
Sanningen är att ambulanshelikoptern aldrig ens fick frågan av JRCC. Och just det vet Lars Näsström. Trots det för han denna felaktighet vidare, som om inget hänt.
Att Polisen har bristande beredskap nattetid har SVT tidigare rapporterat om. Och hur helikoptrarna inom räddningstjänsten i norra Sverige ska utnyttjas optimalt och effektivt är definitivt en fråga som bör debatteras.
Är det till exempel rimligt att samhällets bäst utrustade helikoptrer i norra Sverige inte används mer?
Under hela 2014 lyfte Umeå-helikoptern på totalt 17 larm. Ambulanshelikoptern i Gällivare hade cirka 400 larm under samma period. Men den debatten ska föras av andra än undersökande journalister.