Första maj med manifestationer över hela världen fick en rivstart 1890. Detta efter massakrer på Haymarket Square och hängningarna av fyra dödsdömda anarkister, Haymarket-martyrerna.
Men vad händer med första maj i dag? Hur länge kan denna dag fortsätta vara arbetarklassens egen helgdag?
Det dröjde till 1939 innan första maj, genom socialministern Gustav Möllers försorg, blev allmän helgdag, den första sekulära i vårt land.
Några år senare uttryckte han, halvt på skämt, halvt på allvar, viss ånger över detta. Folke var ju ändå bara ute på sina täppor i stället för att demonstrera.
Men arbetarklassens högtidsdag firas fortfarande, även om det från kristdemokratiskt och moderat håll har gjorts framstötar om att avskaffa densamma.
Detta må höra till det offentliga samtalets retoriska umgängesregler. Det givna motargumentet är att i ett modernt samhälle helgar vi både sabbaten och solidariteten.
Ett mer oroväckande moln på himlen är nazistiska och ny-nazistiska organisationers iver att ta över dagen – med missriktat bistånd av en polismyndighet som tror att de i mötesfrihetens namn måste säga ja till varje demonstrationsansökan som ramlar in.
Varför ska det i så fall behövas ansökningar? Det skulle raka med en anmälningsplikt.
Händelserna i Jönköping för två år sedan manar till efter-tanke. Kyrkklockorna ringde som förr för att varna inför fara och krig.
Fem civilt olydiga medborgare till motdemonstranter satte sig på gatan och sjöng psalmer och annat, för att utgöra visst hinder för nazisterna.Följden? Psalmsångarna dömde till böter för ohörsamhet mot ordningsmakten.
Arbetarrörelsens organisationer har all anledning att försvara sin dag. Men för att göra detta krävs påminnelser om dagens ursprung, påminnelser om den historia som för många är okänd.
Förra året stod LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin på Haymarket Square, inbjuden av organisation Illinois Labor History Society, och höll ett brandtal för Joe Hills idéer, för internationell solidaritet och för det fackliga löftet, det vill säga att arbetare lovar varandra att inte sälja sin arbetskraft till lägre priser och sämre villkor än vad man gemensamt kommit överens om.
Det vore tacknämligt om ett sådant tal också kunde höras i Sverige tillsammans med en påminnelse om vad som hände med dem som demonstrerade för åtta timmars arbetsdag i USA på 1880-talet, protester som ledde till polischock, skottlossning, dödsdomar och hängningar.
Initiativet till första maj som hela världens högtidsdag kom från det radikala USA.
Det motsägelsefulla eller heterogena land som senare valde Barack Obama till president, förde fram Bernie Sanders som tänkbar president-kandidat och som riskerar att få se Donald Trump vald.