SEKLET-KRIG OCH KONFLIKTER-40 Efter Hitlers maktövertagande 1933 började man systematiskt förfölja judarna i Tyskland. På Wannseekonferensen 1942 beslutade nazisterna om ”den slutglitiga lösningen på judefrågan”, de skulle utrotas. Antalet offer för Förintelsen uppskattas till omkring 6 miljoner. De flesta gasades ihjäl och kremerades i koncentrationsläger. Bilden visar fångar i koncentrationslägret Buchenwald. (AP Photo) Code: 433 Elie Wiesel, författare. På denna bild från koncentrationslägret Buchenwald 1945-04-04 syns han längst till höger i den mittre sektionen, en 'våning' upp. ARKIV Elie Wiesel, at far right in the second row from the left and from the ground,, is shown with other slave laborers in the Buchenwald concentration camp near Jena, East Germany in this undated file photo. Many prisoners from the camp had died from malnutrition when U.S. troops of the 80th Division entered the camp April 16, 1946. COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN CODE 433 Bild från SCANPIX SWEDEN Kod: 433/9909
Antalet offer för Förintelsen uppskattas till omkring 6 miljoner. Bilden visar fångar i koncentrationslägret Buchenwald. Amerikanska trupper befriade lägret i april, 1945. Foto: TT / AP
Debattinlägg

”Skolan och lärarna – räddningen i fejknyheternas tid”

Opinion ·

”Fakta behöver stå som en grund, även om den kan vara besvärlig och svår att tillägna sig. Mot lögner och förfalskade nyheter hjälper bara kunskap”, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, på Förintelsens minnesdag.

Om debattören

Åsa Fahlén
Ordförande Lärarnas riksförbund

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

I dag då det är Förintelsens minnesdag bör vi också lyfta skolans roll som värn mot lögner och alternativa sanningar.

I en tid när extremister vädrar morgonluft och sanningar relativiseras blir lärarnas roll ännu viktigare.

Populismen gror på nätet och hetsar på nya arenor. Attackerna mot traditionella medier blir allt tydligare och starkare. Sanning och lögn har blivit utbytbara storheter och det talas om ”alternativa sanningar”.

Förintelseförnekarna finns i utkanterna av sanningsdebatten.

Ett talande exempel är att de öppna nazisterna i USA hyllat valet av Donald Trump och oblygt talat om de förljugna massmedierna. Man valde till och med att använda det tyska nazikopplade ordet ”die Lügenpresse”.

Det är lätt att glömma att nazisterna i Tyskland odlade synen om att de var förtalade. De påstod att det fanns en förljugen världspress som inte sa sanningen. Om vi förflyttade oss tillbaka till trettiotalet så skulle vi känna igen oss mycket mer än vi tror idag.

Det finns mörka krafter som idag utmanar demokratin på många fronter. Näthat, falsk information och ryktesspridning, hets mot folkgrupper maskerat som yttrandefrihet.

Eleverna letar efter fasta punkter i flödet, efter en bas att stå på.

Därför är lärarna och skolan så viktig i dag när vi står på randen till att lögner och osanningar styr världen. Undervisning i det digitala samhället ställer krav på hur lärare själva hanterar det nästintill obegränsade informationsflödet, men framför allt på att elever tränas i källkritik och värdering av information.

Lärarnas uppgift är att stå upp för kunskap och värden och därmed för frihet och demokrati varje dag, för varje elev, i varje klassrum, i varje skola.

Vi ska bidra till att främja utveckling och lärande, förankra respekt för demokratiska värderingar och i vårt dagliga arbete verka för människors lika värde och solidaritet.

Jag ser varje dag att läraryrket är fantastiskt och ansvarsfullt. Vår yrkesetik förstärker detta ansvar genom att slå fast att lärare i sin yrkesutövning utgår från det uppdrag samhället ger oss.

I det uppdraget ingår att ta ställning för demokrati, jämställdhet och människors lika värde.

En elev som förmår kritiskt granska källmaterial på nätet får också nyckeln till att bli delaktig i det demokratiska samtalet. Det är avgörande att eleverna lär sig att rätt och kritiskt tolka det hen möter.

Unga som gamla måste inte bara lära sig att låta sin röst bli hörd, utan även ge tyngd åt det man säger med hjälp av goda, välförankrade argument, logik och respekt.

Källkritik är förstås också kopplat till lärandet i de enskilda ämnena, men framför allt till elevernas utveckling som medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Undervisningen, oavsett skolämne, kan bidra till att försvara eleverna mot propaganda, falska fakta och information som är avsedd att vilseleda.

Sanningen har angripits tidigare.

Då kunskaperna minskade bland ungdomarna i Sverige på 90-talet om Förintelsen, nazisternas program för massmord på judar i Europa under andra världskriget, så gavs boken ”Om detta må ni berätta” ut i massupplagor.

Man kan fundera på vad motsvarigheten till detta projekt hade varit i dag?

Att använda de strategier som Donald Trump och andra populister framgångsrikt begagnar med förenklade budskap och anspelningar på känslor som rädsla är farligt för oss alla. Rädslan är en dålig drivkraft. Det leder lätt till att sans och balans försvinner och att hat och våld tar över.

Fakta behöver stå som en grund, även om den kan vara besvärlig och svår att tillägna sig. Mot lögner och förfalskade nyheter hjälper bara kunskap.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.