Kossor
Foto: Ami Rudbäck Ami / TT
Debattinlägg

”Betande djur, en viktig del av ett hållbart jordbruk”

Kött ·

”Om de betande djuren försvinner så tas marken över av sly eller planteras med gran. Livsmiljön för alla de arter som är beroende av djurens betande förändras drastiskt. Det är därför svårt att förstå varför Svensk Mat- och Miljöinformation anser att naturbetesmarker har stor negativ miljöpåverkan”, skriver Jonas Wangsten.

Om debattören

Jonas Wangsten
Ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Svensk mat- och miljöinformation har på SVT Opinion med stor tvärsäkerhet slagit fast sin tes att kött måste ersättas med vegetabilier för att rädda klimatet, miljön och vår hälsa.

Men börjar man syna deras argument så står det snart klart att detta inte stämmer.

De svenska hagarna är mycket artrika. Det är våra tamdjurs betande som har gett denna mångfald. Hagmarker är ett exempel på ett kulturlandskap i perfekt biologisk balans och något som vi uppfattar som genuint svenskt. 

Idag är många av arterna kraftigt hotade. Om de betande djuren försvinner så tas marken över av sly eller planteras med gran. Livsmiljön för alla de arter som är beroende av djurens betande förändras drastiskt. 

Det är därför svårt att förstå varför Svensk Mat- och Miljöinformation anser att naturbetesmarker har ”stor negativ miljöpåverkan”.

Hur mycket naturbeteskött kan vi producera i Sverige?

I Sverige har vi drygt  2,6 miljoner hektar åkermark. För att bruka marken på ett hållbart sätt bör man använda sig av växelbruk. En viktig del i växtföljden är att odla vall. 

Det här betyder att vi i Sverige kan ha ca 1,3 miljoner hektar vall per år. Det ger, utan att minska ner på odling av grödor för mänskligt bruk, vintermat till ca 2,6 miljoner nötdjur. På sommaren betar djuren i naturbetesmarker.

Om ett nötdjur slaktas vid två års ålder så ger det ca 300 kg slaktvikt. Slaktvikt är kött inklusive ben och är det som Jordbruksverket redovisar. Med 1,3 miljoner slaktade naturbetesnöt per år, så blir det ca 390 miljoner kilo kött.

Det skulle kunna ge varje svensk 40 kilo nötkött per år, beräknat på slaktvikt. Idag äter vi ca 25 kilo nötkött. Import medräknat.

Därför undrar vi hur Svensk Mat- och Miljöinformation kan påstå att naturbeteskött skulle vara en ”helt försumbar företeelse som teoretiskt endast kan nå 4 procent av det kött som vi äter”.

I själva verket kan vi få hälften av vår nuvarande köttkonsumtion från naturbeteskött om vi vill.

Är det farligt att äta kött?

Animalisk föda har alltid varit en förutsättning  för att människan ska kunna leva i karga miljöer. Även här i Sverige har vi historiskt sett varit väldigt beroende av våra husdjur. 

Svensk Mat- och Miljöinformation hävdar att kött är ett stort folkhälsoproblem. Visst finns det många studier som vill göra gällande att så är fallet.

Vad dessa studier har gemensamt, är att de endast är observationsstudier. Man studerar en grupp som äter mycket snabbmat, chark, pasta, läsk och godis. Som röker, dricker alkohol och motionerar lite. Sedan jämför man dessa med en renlevnadsgrupp som till exempel Sjundedagsadventisterna.

Att utifrån detta dra slutsatser om att kött skulle vara hälsovådligt är totalt omöjligt. Snarare bör vi anklaga socker, läsk och godis för vår tids ohälsa. 

Vikten av mångfald.

Vi har full respekt för att människor väljer att äta olika. Och vi håller absolut med om att det kan finnas problem med storskalig djuruppfödning. Men istället för att diskutera köttätandets vara eller inte vara borde vi prata om hur och var vår mat produceras.

I Sverige har vi goda förutsättningar för att producera mycket mer mat än idag – både av animaliskt- och vegetabiliskt ursprung.

För att minska livsmedelsproduktionens sårbarhet, så behövs både flexibilitet och mångfald. Men mångfald uppstår inte genom statliga regleringar utan genom att varje jordbrukare tillåts producera enligt sina unika förutsättningar.

Givetvis måste det finnas ett grundläggande regelverk för djurskydd och en bra miljölagstiftning. Inom den ramen arbetar Förbundet Sveriges Småbrukare för en betydligt större frihet än vad dagens regelverk tillåter. 

Ytterligare regleringar och pålagor riskerar att kraftigt försämra förutsättningarna för det diversifierade jordbruk som behövs om hela Sverige ska leva.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.