Debattinlägg

Börsen fick 150 år, nu lägger vi ner den för allas bästa

BÖRSEN 150 ÅR ·

Johan Ehrenberg om den 150-årsfirande Stockholmsbörsen:

BÖRSEN 150 ÅR Sedan handeln inleddes på Stockholms fondbörs den 4 februari 1863, har det visat sig att företags värden bara kan stiga i takt med produktion och konsumtion – allt annat är spekulationsbubblor. Ändå har spekulationen blivit regel, och de enda som tjänar på börsen idag är den finansindustri som lever på att gissa en utveckling den ständigt har fel om. För oss andra vore det bättre om börsen avvecklades och ersattes med nominella värden, skriver Johan Ehrenberg.

Nu fyller den alltså 150 år, börsen. Det finns en liten grupp i Sverige som är gratulera. Mäklare, bankägare, affärsjournalister/analytiker. En liten grupp på några tusen personer som lever på börsens upp och nergång. De mår bra: höga löner, höga bonusar, ibland insiderchanser till ännu större pengar.

Bäst mår män som Sveriges Gordon Gekko – Christer Gardell – som i Dagens Industri ogenerat kan säga att ”riskkapitalet behöver börsen”. Men hur är det med samhället i övrigt – behöver vi verkligen börsen?

Jag vill påstå att börsen idag är den kraft i samhället som skadar tillväxt och utveckling mest. Titta på det här diagrammet.

Det är börsens vandring sedan 1980. En absurd bergodalbana. Under samma period har Sveriges BNP rört sig rätt långsamt. Denna börskurva stämmer alltså inte med tillväxten överhuvudtaget. Det är en spekulationsbubbla.

Före 1980 var börsen ett rätt stillsamt ställe där makthavarna i Sverige, industriägare och bankägare, slogs om vem som skulle styra vilket företag. Förändringar kom när någon maktgrupp gjorde bort sig och de andra tog över – Kreuger, Wennergren med flera. Börsen var ett system där ägare bytte makt. Visst det har alltid funnits spelare också, men de var i pengar räknat små och skadade samhället relativt lite.

Idag är det precis tvärtom. Svansen skakar på hunden. Näringslivet är underställt ett casino. Det lustiga är att det ligger politiska beslut bakom denna förstörelseresa.

1979 fattade statsminister Fälldin beslut om allemansfonder. Höginkomsttagare fick 30 procent i skatterabatt om de sparade i aktier. Vad som hände då hade ingenting med ekonomins utveckling att göra. Aktierna steg av en enda anledning: fler ville köpa dem. Priset på en aktie styrs nämligen inte av företagens investeringar eller verksamhet. De styrs av hur många som vill köpa aktier. Och med skatterabatt var det en hel del.

Den stora börsresan uppåt började alltså med en borgerlig skatterabatt.

1987 kraschade det hela. ”Svart måndag” var rubriken, men jämför man den nedgången med våra nutida i diagrammet ovan syns som ni märker kraschen knappt i strecket. Det sjuka som hände då har alltså blivit hundra resor värre.

Den stora börsuppgången från mitten 90-talet berodde huvudsakligen på att politiker lovade flytta 800 miljarder kronor, det vill säga våra pensionspengar, från statligt långsiktigt sparande i framförallt obligationer, till kortsiktigt spelande på börsen.

Beslutet togs på 90-talet, mäklare och banker fick flera år på sig att – i vetskap om de kommande jättepengarna – driva upp aktiepriserna. De tjänade miljarder! När så AP-fonderna flyttades in på börsen runt millennieskiftet kraschade givetvis det hela. De sjukt uppskruvade värdena rasade. Fortfarande idag, 13 år senare, är man inte ”ifatt” – och man kommer aldrig bli det. För varje försök efter det att pressa upp kurserna har snabbt resulterat i nya krascher.

Börsen stimuleras med försäkringsbolagens livförsäkringar (som fick flytta till börsen). Krasch. Med nya pensionspengar. Krasch. Med banklån till spelare, Krasch. Inget hjälper. Staterna på jorden pumpar in miljarder och bubblan pyser ut gång på gång.

För den stora lögnen om börsen är denna enkla: Det går inte att lura tillväxten. På lång sikt kan företags värden bara stiga i takt med produktion och konsumtion. Allt därutöver är spekulationsbubblor.

Så vem behöver börsen?

● Inte företag. Vill du driva företag är det med lån, gärna långsiktiga, du utvecklar verksamheten. Det är därför de stora företagen numera bildar egna banker, som Volvo och ICA med flera.

● Inte pensionerna. Det enda som ger oss pension i framtiden är om alla har jobb då. Och börsspelet förstör värden för miljarder som istället kunde gått till investeringar och utveckling.

● Självklart inte heller kommuner eller andra aktörer som idag tvingas skicka pengar till börsen för att ”spara”.

De enda som tjänar på börsen är dess ägare samt hela den finansindustri runt börsen som lever på att gissa en utveckling de ständigt har fel om. Men det håller spelet igång.

Så vad kan vi göra istället? Börsen bör avvecklas och ersättas med nominella värden. Om vi låser kurserna på halva dagens värde har vi en chans att långsiktigt ta oss ur bubblan.

Aktieägande bör vara ett långsiktigt ägande. Inte som idag, då en aktie ägs i delar av sekunder i det dataspel som hela tiden pågår på världens börser. Långsiktigt ägande kan premieras genom utdelning. Men värdet på aktierna bör vi helt enkelt sluta spela med.

Just nu minskar börsernas makt på jorden. Det beror på att alltför många förlorat alltför mycket på spelet. Företagen drar sig ur, de som kan. Men politiker i väst agerar tvärtom. Eftersom man knutit såväl bankernas värde som pensionernas värde till börsen, måste den pumpas en gång till. Och en till.

150 år är en lång tid. Det är dags att stiga av karusellen nu.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.