”Nu har det gått för långt!”, ”Så jävla tragiskt att PK-Sverige ska ner och rota i historiska grejer, det är fan för jävligt”, ”Ärligt, man blir ju både förbannad och ledsen”.
Detta är inte reaktioner på omröstningen till andre vice talmansposten, eller kommentarer på att asylsökande i Tyskland blivit torterade av de som jobbade på asylboendet.
Nej, det som upprör är att ”Här kommer Pippi Långstrump” kommer i ut i en ny utgåva. Ljud- och bildkvalitén har förbättrats och scenen där Pippi refererar till sin far som ”negerkung” har ändrats till ”kung” och scenen då Pippi leker ”kines” har klippts om.
Ingen har dött, ingen har misshandlats, ingen har ens skadats. Men kommentarfälten på Facebook och Twitter är on fire. Barnfilmer, barnböcker, seriealbum, Kalle Ankas jul, och bakelser får vissas hjärtan att brinna.
Sverigevänner, liberala ledarskribenter och vanligt oinsatt folk – varför blir ni så arga för att vi sakta men säkert tar bort rasism från gamla verk? Ni framstår som mycket dumma och enfaldiga, förstår ni inte det?
Oavsett hur många likes ni får på era kommentarer som likställer n-bollar med finska pinnar finns det dubbelt så många som skrattar åt er. Ni är så groteskt perversa när ni beställer n-bollar på caféer eller kommer på idén att servera dem i ”fina gamla ljusstakar”.
Orden ni försvarar kommer ifrån en tid då människor tillfångatogs och skeppades över Atlanten. Ja, det var längesen men er historielöshet är brutal. Det där ordet och de där bildspråken ni vurmar över bär en historisk tyngd som ni verkar ha missat. Men låt mig berätta för er:
Ordet ni försvarar är det människor fick höra när de i hundratal låg på minimala utrymmen bland urin, spya och avföring. Det är ordet som stod på plakaten uppsatta i staden när det var försäljning av de som överlevt månader som lastvaror.
Det är ordet som skreks när folk piskades, viskades när kvinnor och flickor våldtogs, och upprepades när folk arbetade från morgon till kväll.
Det är det sista ordet människor hörde innan de lynchades, brändes, blev dragna bakom häst och vagn, och senare bakom bilar, tills deras kroppsdelar slets av. Det är ord som används än idag för att förnedra människor. Det är ordet ni försvarar och vill att era barn ska höra på barnkanalen.
”Detta är att häda en svensk barnboksförfattare som aldrig kommer gå ur tiden”
Nej, det är ett sätt att anpassa vår kändaste barnboksförfattares språk så hennes verk kan vara tidsaktuella. Det är ett sätt så föräldrar ska kunna läsa godnattsagor utan att ge den historielektion ni just fått till sina ungar vid läggdags.
Det kanske är svårt att förstå, men i och med att tiden går förändras och föråldras även älskade Pippi.
Vissa föräldrar var årtionden före SVT och Saltkråkan AB med att inte låta sina barn höra så historiskt laddade ord i helt orimliga kontexter. Tro inte för en sekund att det inte sedan länge funnits människor i detta land som gjort dessa omredigeringar varje gång de läst Pippi, Ture Sventon eller Tintin för sina barn.
Men för all del, gå i taket, skapa ”Vi som stödjer rasism i barnkultur” på Facebook, fortsätt läs era gamla upplagor om ni så gärna vill. Men Astrid Lindgren var barn av sin tid, precis som vi är av vår.
Kom igen, uppdatera er, ni är inte födda år 1907.