Debattinlägg

Dataspelande kan ersätta smärtlindring i vården

Forskaren och sjuksköterskan Stefan Nilsson:

DATASPEL SOM VÅRD ”Dataspel har i massmedia blivit allt mer förknippat med dataspelsberoende och de negativa följder som det här kan innebära. Min forskning har visat att barn inte tänker lika mycket på till exempel nålstick när de spelar dataspel. De krafter som leder till att dataspel helt uppfyller barnets sinnen kan rätt använt vara ett effektivt medel mot smärta och oro, vi bör faktiskt tacka dataspelsbranschen för att de har skapat ett sådant effektivt medel för avledning inom sjukvården.” Det skriver forskaren och smärtsjuksköterskan Stefan Nilsson som i fredags disputerade med sin avhandling om bl a dataspel som smärtlindrare.

Dataspel har i massmedia blivit allt mer förknippat med dataspelsberoende och de negativa följder som det här kan innebära. Utifrån dessa effekter så har debatten mycket handlat om att minska dataspelsanvändningen för barn och ungdomar istället för att rekommendera en ökad användning. Det stämmer säkert att dataspel kan användas felaktigt och på så sätt jämföras med andra typer av missbruk.

Men det engagemang som dataspel kan ge barn och ungdomar kan även vara något mycket positivt och kan faktiskt minska lidande. Min forskning har visat att barn inte tänker lika mycket på till exempel nålstick när de spelar dataspel. Barnen har i två av mina studier också visat ett minskat smärtbeteende när de spelar dataspel. I en av de studier som ingår i min avhandling framkommer dessutom att det är viktigt att barnen själva får välja dataspel som de tycker om. De krafter som leder till att dataspel helt uppfyller barnets sinnen kan rätt använt vara ett effektivt medel mot smärta och oro, vi bör faktiskt tacka dataspelsbranschen för att de har skapat ett sådant effektivt medel för avledning inom sjukvården.

När barn genomgår undersökningar och behandlingar på sjukhus kan dessa situationer innebära mycket oro och smärta för det enskilda barnet. Det finns ett flertal vetenskapliga studier som har påvisat att avledning i samband med dessa undersökningar och behandlingar kan minska oro och smärta. Avledning är metoder som engagerar barnen och involverar deras sinnen, vilket gör att barnen fokuserar på något annat än på själva undersökningen eller behandlingen. Det har därför i sjukvården utformats ett antal olika psykologiska tekniker för att barn ska bli engagerade och drömma sig bort i en annan upplevelsevärld. Flera av dessa tekniker kräver utbildning för personalen och i viss mån även extra personalresurser. Det här är faktorer som tyvärr gör att dessa tekniker inte alltid används i samma utsträckning som de borde för att hjälpa barn att genomgå undersökningar och behandlingar.

Det går lätt att överföra de önskvärda effekterna vid avledning, det vill säga engagemang och att försvinna bort från omgivningen, med de effekter som kan uppstå vid dataspelsanvändning. I detta fall är dessa beroendeframkallande egenskaper inte negativa utan blir istället mycket positiva. Att använda dataspel som avledning är enkelt i sjukvården och kräver egentligen inte några extra resurser. De beroendeframkallande egenskaperna minskar dessutom oro och smärta i samband med undersökningar och behandlingar. Detta påvisar att de effekter som ofta bara beskrivs i negativa termer även kan ha mycket positiva effekter inom sjukvården.

Det handlar med andra ord om att använda dessa effekter i rätt sammanhang. Det är här lätt att dra paralleller med de läkemedel som används vid smärtlindring. När de används på ett korrekt sätt i sjukvården har de många positiva egenskaper, men vid långtidsbruk i hemmamiljö blir de snarare ett problem och missbruk. Det går givetvis inte helt och hållet att generalisera och jämföra dessa två behandlingsmetoder men det är likväl intressant att diskutera den här jämförelsen.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.