A Macedonia soldier sets up barbed wire along the border fence towards the registration camp near the southern Macedonian town of Gevgelija, Wednesday, March 2, 2016. Macedonia is restricting the entry of refugees to match the number of those leaving the country, allowing in only refugees from Syria and Iraq, in response to bottlenecks further up along the Balkans migrant route. (AP Photo/Visar Kryeziu)
Makedonsk soldat monterar taggtråd, mars 2016. Foto: Visar Kryeziu / AP
Debattinlägg

”I dag skäms jag över mitt Europa”

Flyktingkrisen ·

”En gång i tiden flydde jag från krigets fasor. Jag var inte ute efter ett bättre liv utan bara efter ett liv där jag skulle slippa bo granne med döden”, skriver Fausta Marianović.

Om debattören

Fausta Marianović
Författare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Vem är det som vill hägna in mig i Europa som om jag inte skulle blandas med övriga världen?

Eller så är jag återigen bedragen av dem som jag i all min naivitet har röstat på.

Nu, när de vill skicka folk tillbaka till kriget, har de gjort bort både sig själva och sina väljare. Nu vill de att jag ska se på krigsflyktingar som på ett säkerhetshot, militärer ställts på vakt vid gränserna.

Ett hot mot välfärden. Nej, det går jag inte med på. Det vore rättvist att införa sanktioner mot alla länder som bygger murar och stängsel. Var kan man stämma EU?

Jag kanske blir tvungen att fly igen och söka ett bättre liv bortom Europa om inte EU inför sanktioner mot sig själv.

En gång i tiden flydde jag från krigets fasor. Jag var inte ute efter ett bättre liv utan bara efter ett liv där jag skulle slippa bo granne med döden. Jag blev hjälpt av både samhället och många helt vanliga människor.

Idag skäms jag över mitt Europa. Jag får ångest av själva tanken att en överhet har ställt sig mellan mig och min önskan att hjälpa dem som flytt ur dödens gap.

Jag vill dela med mig av allt jag har, från en brödskiva till tröst och glädje. Mina föräldrar var flyktingar under andra världskriget och blev hjälpta av vanliga människor.

Deras föräldrar blev också hjälpta av okända människor när de flydde under det första världskriget. Folk har alltid flytt från krig och kommer alltid att göra det. Och det kommer alltid att finnas medmänniskor beredda att hjälpa till med vad de kan.

Den som tar sig rätten att förbjuda flykt från krig utför en förbrytelse, något som Europa har fördömt. Men så händer det nu inom EU, det som inte får hända.

När de första syrierna tagit sig från Mellanöstern fram till Grekland, Makedonien och över Balkanbergen och kom vandrande till Västeuropa, välkomnades de av europapolitiker.

Välkomstbanderoller sattes upp på tågstationer. Poliser höll små leende flyktingbarn i famnen.

Hjälporganisationer delade ut mat och leksaker. När flyktingarna senare blev allt fler ändrades nyhetsbilderna till protestplakat, brända flyktingförläggningar, gränskontroller, stängsel och beväpnade soldater.

Europa gick i försvar mot det spöke som rörde sig över världen – flyktingspöket. Panikmöten hölls överallt i Europa, möten om försvaret mot olyckan som om den kunde smitta.

Hundratusentals hemlösa sträcker sina armar genom galler och ropar på att Europa ska öppna sina portar. De beskjuts med tårgas av samma unionen som har skrivit under konventioner om asyl och mänskliga rättigheter, rätten till det fria livet.

Vad är det om inte hyckleri, ett etiskt och moraliskt haveri? Skärp dig EU, lös problemet. Om du inte kan, låt oss vanliga människor hjälpa så gott vi kan.

Krig är en pågående företeelse genom historien. Vi kan inte låtsas vara lika överraskade av flyktingvågor som av naturkatastrofer. Vi borde ha haft beredskap, kunskap och resurser.

Vi har etablerat EU-myndigheter med olika ansvar, men vi har missat att förbereda oss för krigsflyktingar. Istället försvarar vi oss med polis och murar.

Trots att vår forskning och kunskap är världsledande, låter vi politiker och myndigheter treva i kunskapsmörker och sprida panik och förvirring. Sverige är ett av världens rikaste länder.

Fortfarande finns tomma områden i landet, mängder av övergivna gårdar och tusentals tomma sommar- och fjällstugor, som skulle kunna vara ett tak för människor som nu bor under bar himmel.

Öppna gränserna och släpp in de hjälpbehövande i vårt Sverige! Öppna gränserna och se vad som händer! Om inte myndigheterna kan så kan vi, det svenska folket.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.