Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) skakar hand med talman Per Westerberg då han lämnar in sin och regeringens avskedsansökan på riksdagen i Stockholm på måndagen. Foto: Henrik Montgomery / TT
Debattinlägg

”För Moderaterna finns ingen väg tillbaka”

Valet 2014 ·

”Valnederlaget till trots är 2014 års dryga 23 procent mer än de gamla Moderaterna brukade locka ens när det gick bra. Moderaterna har alla möjligheter att via välbetänkta reformförslag göra sig relevanta för fler och andra väljargrupper än idag”, skriver Mattias Svensson.

Om debattören

Mattias Svensson
Frilans- och kulturskribent

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Den nyvalde Moderatledaren Fredrik Reinfeldts första utmaning av Göran Perssons styre var när Moderaterna gjorde gemensam sak med övriga oppositionspartier för att avskaffa de utlänningsnämnder som prövade asylärenden.

En mer rättssäker prövning i migrationsdomstolar tog vid i mars 2006. Moderaterna bröt därmed ett långvarigt samarbete med Socialdemokraterna om en relativt restriktiv asyl- och invandringspolitik.

De nya Moderaterna började meden vändning i invandringspolitiken. De gamla Moderaterna slutade med en valstugeskandal. Efter att politiska företrädare avslöjats med invandringskritiska och rasistiska uttalanden sjönk partiet till rekordlåga 15,2 procent i valet 2002.

Efter valnederlaget i söndags har det spekulerats i att Moderaterna efter att ha tappat betydande väljarskaror till Sverigedemokraterna skulle kunna komma att svänga i invandringsfrågan. Moderaternas nutidshistoria gör det osannolikt.

I den mån det finns en väg tillbaka i den här frågan leder den till 15,2 procent, inte till en position att utmana om regeringsmakten.

Valnederlaget till trots är 2014 års dryga 23 procent mer än de gamla Moderaterna brukade locka ens när det gick bra.

Lägg till detta att de nämnda partiledarkandidaterna tillhör ungefär samma generation som Fredrik Reinfeldt, en generation som vuxit upp med drömmen från 1989 om att riva murar och låta människor flytta, bo och arbeta var de vill. För Moderaterna finns ingen väg tillbaka.

På vägen framåt kommer invandrings- och integrationsfrågan förstås att dyka upp. Sannolikt i motioner på partistämman som ska tillsätta nästa ordförande. Lösningen kommer att bli en svår prövning.

Moderaterna var sårbara när de centralt talade om att ”öppna sina hjärtan”, medan Moderatkommuner runtom i landet ofta är de mest stängda för nytillkommande medborgare.

Den diskrepansen kan komma att slå tillbaka i en mer restriktiv inställning till flyktingmottagande. Men den kan också resultera i ett större moderat ansvar för det flyktingmottagande som sker, också i kommunerna. Och i en än mer omfattande prövning av hur arbetsmarknaden och bostadsmarknaden behöver anpassas för att fler ska kunna få plats, invandrare som unga.

Det skulle i så fall också vara ett besked till väljarna om att Moderaterna tar detta samhällsproblem på allvar.

Omprövningen av egna positioner och sökandet efter lösningar på viktiga samhällsproblem har varit nya Moderaternas signum. Detta har lett partiet till betydande väljarframgångar och kommer sannolikt vara en formel även för kommande ledning.

Exempelvis mod att ta tag i bostadsfrågan – även ränteavdrag och hyresreglering. Hur ska annars unga talanger kunna flytta till studier och jobb?

Eller en seriös miljöpolitik som vågar ta betalt för förorenande utsläpp och inte bara pekar finger åt Kina.

Kanske rentav ett parti som av omsorg om samhällets utsatta gör upp med den repressiva inställningen till droger och dess kostnader i miljarder och människoliv.

Moderaterna har alla möjligheter att via genomräknade, välbetänkta reformförslag på sådana områden göra sig relevanta för fler och andra väljargrupper än idag.

Och samtidigt vara mer sanna sitt frihetliga arv.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.