I och med beslutet är KD inte längre en del av decemberöverenskommelsen, sa Ebba Busch Thor efter omröstningen. Foto: TT
Debattinlägg

”KD:s nej till DÖ – ett politiskt självmål”

Decemberöverenskommelsen ·

”Kristdemokraterna har för vana att göra självmål. Oftast i ett tillstånd av svårartad självöverskattning. Den här gången har rikstinget satt sin nyvalda partiledare Ebba Busch Thor schack matt”, skriver Gert Gelotte.

Om debattören

Gert Gelotte
Journalist, debattör

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Kristdemokraternas rikstingsbeslut att säga nej till decemberöverenskommelsen (DÖ) imponerar – som politiskt självmål.

I hopp om att vinna över några procent av Moderaternas väljare sätter Kristdemokraterna sitt politiska inflytande på spel.

Rikstingets nej hotar inte regeringens budget. I stället är det sammanhållningen i Alliansen som utmanas.

Den Allians som är en förutsättning för att Kristdemokraterna ska kunna påverka svensk politik. Utan Alliansen löper partiet stor risk att bli maktlöst i riksdagen och stå oändligt långt från någon regeringsmedverkan.

Därför är gårdagens rikstingsbeslut dumt – riktigt dumt!

Decemberöverenskommelsen är omstridd och förtalad. Men den kom till i ett politiskt nödläge. Den var det minst dåliga alternativet.

Efter förra årets riksdagsval kunde inget av de båda blocken i riksdagen nå majoritet för en budget utan Sverigedemokraternas stöd – och Sverigedemokraterna lovade fälla varje budget de inte fått påverka.

Det som stod på spel var alltså Sveriges identitet som ett öppet och generöst land för människor på flykt. Sverigedemokraterna bygger hela sin politik på ett enda krav – att invandringen skall minskas med 90 procent.

I det kaos som följde utlyste statsminister Stefan Löfven nyval. Men ingenting tydde på att ett nyval skulle förändra maktförhållandena i riksdagen. I det läget fanns inte så många alternativ.

En blocköverskridande regering hade spräckt Alliansen och näst intill omöjliggjort en borgerlig regering efter valet 2018.

Ur Alliansens synvinkel var decemberöverenskommelsen därför ett klart bättre alternativ. Den innebar att samtliga riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, enades om att släppa igenom det budgetalternativ som har störst stöd i riksdagen. Därmed drogs beslutet om nyval tillbaka.

Vinsten med decemberöverenskommelsen var att Sverige kunde regeras utan att Sverigedemokraterna fick sista ordet.

Allianspartierna uppnådde dessutom två tydliga fördelar.

Alliansen höll ihop och kunde räkna med att det rödgröna blocket skulle släppa igenom en alliansbudget vid ett omvänt resultat i valet 2018.

Nu är decemberöverenskommelsen död. Men regeringens budget går igenom i alla fall eftersom Alliansen inte har något samlat budgetalternativ.

Kristdemokraterna har för vana att göra självmål. Oftast i ett tillstånd av svårartad självöverskattning. Den här gången har rikstinget satt sin nyvalda partiledare Ebba Busch Thor schack matt.

Hon ville inte spräcka decemberöverenskommelsens, men tvingas förvalta beslutet. Hur är oklart.

Kristdemokraterna kan inte åstadkomma någonting på egen hand. Men på något sätt måste ju rikstingets beslut omsättas i handling för att inte enbart väcka löje.

Sverigedemokraterna var snabba med att bjuda in till misstroendeförklaring mot finansministern.

Det borde vara uteslutet för ett parti som åberopar sig på en kristen människosyn att ta i Sverigedemokraterna ens med tång.

Men utan Sverigedemokraterna går det inte att göra något av Kristdemokraternas nej till DÖ, så osvuret är kanske bäst.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.