Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Gotland behöver ett smart försvar”

En av åtta överblivna Leopard-stridsvagnar lastas av i Visby hamn för att ställas i ett förråd.

FÖRSVAR · ”Skeptikerna anser att ryssarna är helt överlägsna men vi lever i en annan tid då inte ens Ryssland har en miljonarmé för att kunna försvara världens största land”, skriver Peter Mattsson.

Peter Mattsson
Universitetslektor och projektledare för Rysslandsprojektet på Försvarshögskolan

Tidigt denna morgon den 12 september meddelade Sveriges ÖB Michael Bydén att från och med kl. 07.00 ska Gotland försvaras av en permanent militär styrka.

Denna stridsgrupp ska bestå av ett mekaniserat kompani tillsammans med ett stridsvagnskompani.

Försvarsminster Peter Hultqvist anger för SVT att ett förändrat säkerhetsläge – med Krimoperation och ökat tryck mot de baltiska staterna – har inneburit att försvarsministern har tidigarelagt sitt beslut om att ”markera svensk närvaro på Gotland”.

Stridsgruppen ska bestå av ett mekaniserat kompani med mestadels 150 heltidsanställda soldater. Utöver dessa soldater ska ett stridsvagnskompani sättas upp med ”influgna” soldater.

Detta besked har mötts av blandade kommentarer i sociala medier.

Vissa ser denna militära styrka som symbolisk och att den saknar en reell förmåga att kunna försvara Gotland. Medan andra debattörer menar att det moderna kriget kan genomföras med mindre numerärer som får stöd från potenta militära enheter som inte behöver vara grupperade på Gotland.

Skeptikerna anser att ryssarna – med sin snabbt ökade militära förmågeutveckling - är helt överlägsna och att de inte går att stoppa ryssarna från att ta att ta militär kontroll över Gotland. Stridsgruppen på Gotland utgör inget hot mot ryska förband.

Många kommer ihåg 1970-talet då rysk kvantitet skulle mötas av svensk kvantitet. Nära 30.000 man skulle försvara Gotland mot delar av Warzawapaktens miljonarméer.

Men vi lever i en annan tid då inte ens Ryssland har en miljonarmé för att kunna försvara världens största land.

Rysslands strategiska och operativa reserver räcker inte till offensiva operationer över större områden utan de defensiva uppgifterna dominerar än i dag i Ryssland.

Det är i dag osannolikt att Sverige ensamma skulle möta Ryssland i en militär konflikt.

Är stridsgruppen på Gotland verkligen chanslös mot en motståndare med högintensiv krigföring – typ Ryssland?

Nej, stridsgruppen kan bedriva effektiv krigföring med en liten numerär. Om en kontinuerlig övningsverksamhet förläggs till Gotland – som amerikanarna gör i Baltikum – och om olika stödfunktioner som luft- och sjöförsvarsförmåga utvecklas på Gotland ökar den militära förmågan.

Stridsgruppen torde snabbt överstiga 300 man och därtill finns hemvärn på Gotland som har god förmåga att övervaka väsentliga försvarsområden på Gotland. Även handburet luftvärn kan utgöra ett starkt hot mot delar av de ryska luftstridskrafterna.

Gotlandsgruppen kan öva med nationella och internationella luftstrids- och sjöstridskrafter som verkar över 100 mil från Gotland men som kan leverera en förödande eldkraft med kryssningsmissiler och markrobotar långt i på djupet mot en motståndare som försöker angripa Gotland.

Utveckling av sensorer och ledningsfunktioner på Gotland kan skapa gynnsamma synergieffekter i samarbetet med de nordiska länderna, NATO och USA.

Som forskare inom området krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm ser jag många positiva utvecklingsmöjligheter som kan ske på Gotland. Till exempel genom att utöka en underrättelseförmåga, öka operativ förmåga, öka det internationella samarbetet kommer försvarsmakten att skapa tröskeleffekter för eventuella motståndare.

Det kan vara det första steget mot ett smart gotländskt försvar som utgår från kvalitet och förmåga att skapa operativa synergieffekter.

Tillsammans med andra förmågor ökar den gotländska försvarsförmågan.

Relaterat

Titta på

  • Senaste sändningen

    Opinion live · 23 februari 22.00