Jag är svensk-israel med judisk bakgrund och jag har bott i det palestinska flyktinglägret i Jenin på Västbanken med min svenska familj i över åtta år. Som svenskar har vi alltid bemötts med största välvilja och välkomnande.
Sverige är välkänt för sitt historiska stöd till de utsatta och förtryckta, ett rykte som tyvärr under de senaste cirka tjugo åren blivit skamfilat.
Invånarna i Jenins flyktingläger kommer ursprungligen från det som idag är norra Israel, framförallt vad många kristna svenskar känner till som Galileen. De flydde från sina hem när staten Israel bildades och därefter tilläts de inte återvända utan förvisades till tillfälliga flyktingläger som med åren permanentats och som fortfarande drivs av FN.
En av de personer som tidigt kritiserade Israels fördrivningspolitik gentemot palestinierna var den svenske FN-ambassadören greve Folke Bernadotte. Han mördades av sionistiska extremister för sitt engagemang för Palestina.
Olof Palme och Sten Andersson var andra svenskar som uttryckte ett starkt stöd för bildandet av en palestinsk stat. Det finns många fler och vi ser ständigt genom återkommande folkliga demonstrationer och protester att svenskar i allmänhet stödjer det palestinska folkets rättigheter.
Men den svenska regeringen har sedan mitten av 90-talet fört en otvetydigt anti-palestinsk politik.
Årtionden av förhandlingar med Israel har framför allt varit en täckmantel för fortsatt israelisk annektering av palestinsk mark, fortsatt israeliskt våld och terror mot den palestinska civila befolkningen.
Tyvärr har situationen på det ockuperade palestinska området inte blivit bättre.
Flyktingarna bor fortfarande i flyktingläger. En vingklippt palestinsk administration som för det mesta administrerar den israeliska ockupationen snarare än sitt eget folk. En landyta som i allt högre grad fragmentiseras av israeliska illegala bosättningar, militära områden och säkerhetszoner.
Därmed är det helt rätt att Sverige nu tar en ledande position inom EU för ett erkännande av en palestinsk stat. Detta är ett steg mot freden och borde välkomnas av fredsälskande israeler.
Majoriteten av israelerna vill ha en tvåstatslösning, en lösning som effektivt har underminerats av den israeliska regeringens bosättningspolitik; så till den grad att allt fler ledande politiker och tänkare varnar för att den redan eller väldigt snart är död.
Just eftersom den israeliska regeringen i dag är en koalition av främst rasistiska och nationalistiska partier som bedriver en israelisk självmordspolitik så måste en tvåstatslösning – eller någon lösning över huvud taget – framlotsas av det internationella samfundet.
Äntligen visar Sverige att det har modet att ta ledarskapet i upprätthållandet av internationell lag.
Äntligen går det att återigen vara stolt över den svenska traditionen av solidaritet med de förtryckta.