Foto: Noah Berger
Debattinlägg

”Ingen vill ha ett svenskt Ferguson”

Ferguson ·

”Det är hög tid att skilja åklagare och utredande poliser som arbetar med polismålen helt från Åklagar- och Polismyndigheterna. Förtroendet för polismålshandläggningen måste vara hundraprocentigt”, skriver Sven-Erik Alhem.

Om debattören

Sven-Erik Alhem
Fd, överåklagare och förbundsordförande i Brottsofferjouren Sverige

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Händelserna i Ferguson i USAmot ett beslut av åklagare att inte väcka åtal mot en polisman som sköt ihjäl en ung färgad man har urartat och spridit sig över delar av USA. Något liknande kan väl aldrig inträffa i Sverige? Eller?

Vi har ju haft andra missnöjeskravaller i Husby. Även sprängningar och skjutningar som kan vara uttryck för missnöje och kränkning.

Även åklagare vid Riksenheten för polismål kan känna ett opionstryck att väcka åtal mot en polisman som gjort något som väckt allmänhetens avsky och ilska.

Det var inte så länge sedan en filmsekvens visades i TV där en polis i Stockholm lät en tjänstehund gå till angrepp och bita en man som skulle gripas och där polisen också utdelade ett mycket stort antal batongslag mot mannen.

Fördömandet, bland annat i sociala medier, var kraftfullt mot polisen. I det fallet väcktes åtal och Stockholms tingsrätt dömde polisen för misshandel till villkorlig dom. Men därefter ogillade Svea hovrätt helt åtalet.

I nära anslutning till Svea hovrätts friande dom kom också två andra friande domar efter åtal mot poliser. En av domarna gällde just en polis som i Varberg sköt en hotfull man till döds.

En svensk åklagare fattar i alla mål beslut om åtal ska väckas efter en nödvändig prognosbedömning. Bara ifall åklagaren bedömer att i händelse av åtal ett bifall är att vänta i domstol får – och ska – åtal väckas.

Inga hänsyn till ett folkligt uppror eller ens en opinionsyttring får tas med i åklagarens övervägande. Och det kan komma att blåsa än värre i Sverige i polismålen.

Allteftersom det kommer fler friande domar efter åtal mot poliser, påverkas åklagarprognosen inför nya åtalsbeslut. Blir det färre beslut om åtal kan människor i allmänhet få ett allt lägre förtroende för de åklagare som jobbar med polismålen.

Förtroendet för målhandläggningen är viktigt. Det är förrädiskt lätt för åtminstone en del av ”folk i allmänhet” att tro att poliser behandlas hyggligare av såväl åklagare som av de poliskollegor som utför själva utredningsarbetet.

Den slutsatsen kan vara lätt att dra med eventuell kännedom om hur det kan gå till inom andra områden. ”Det vet men väl hur man alltid gynnar sina egna” eller ”kårandan är djupt förankrad” kan vara sådana meningsyttringar.

Även om jag inte alls för egen del är av den uppfattningen anser jag – just för att till varje pris söka stärka förtroendet för utredningarna av poliser för brott i tjänsten – att det är hög tid att skilja åklagare och utredande poliser som arbetar med polismålen helt från Åklagar- och Polismyndigheterna.

Det är särskilt viktigt nu när vi troligen måste börja vänja oss alltmer vid att det kan bli allt svårare för en åklagare att på objektiva grunder mot bakgrund av en aldrig så professionellt genomförd förundersökning rörande ifrågasatt brott i tjänsten av polis svara ja på frågan om åklagaren kan förvänta sig en fällande dom.

Vi kan inte gärna ha en ordning där åklagare väcker åtal mot just polismän under andra bevismässiga förutsättningar än vad som gäller i andra mål.

Förtroendet för polismålshandläggningen måste vara hundraprocentigt. Och inte riskera rubbas av att det finns människor som inte riktigt litar på systemet.

Protestkravaller måste förebyggas. Ingen vill ha ett svenskt Ferguson.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.