Lättnad. Framför allt lättnad är den första reaktionen på beskedet att regeringen nu vill förtydliga elevers rätt till särskilt stöd.
Vi ser regeringens lagrådsremiss som ett erkännande av den stora utsatthet lagtolkningen inneburit för oss familjer som under ett antal mörka år kämpat mot skolnämnder, skolförvaltningar och skolledningar för våra barns grundläggande rätt till skola och utbildning.
Samtidigt vill vi höja ett varningens finger för att kommuner även i fortsättningen kan komma att smita ifrån sitt ansvar.
När Högsta förvaltningsdomstolen 2012 gav Malmö stad rätt att neka en elev tilläggsbelopp gjordes en tolkning av skollagen som fick förödande konsekvenser.
Stockholms stad var bland de första att systematiskt tillämpa den nya tolkningen genom att skriva in den i sina direktiv. I korta drag innebar det att ingen elev fick tilläggsbelopp om svårigheterna uppstod i undervisningssituationen.
Såväl förra som nuvarande regeringen har påpekat att kommunerna inte agerar enligt skollagens intentioner. Den föreslagna ändringen i skollagen kommer ogiltigförklara Högsta förvaltningsdomstolens tolkning.
Regeringen gör ett närmast sensationellt ställningstagande för att särlösningar måste vara en del av den svenska skolan.
Vi har under flera år drabbats av en fördummande inkluderingshets där begreppen trivialiserats till att handla enbart om fysisk samplacering och ingen hänsyn har tagits till om barnen haft möjlighet att delta i undervisningen på rättvisa villkor, eller hur utsatta de varit i det sociala samspelet utanför lektionstid.
Väl fungerande särskilda undervisningsgrupper har lagts ned och det fåtal skolor som specialiserat sig på elever med till exempel autismspektrumdiagnoser, har blivit av med sina finansiella förutsättningar när tilläggsbeloppsansökningar avslagits.
Resultatet har blivit att många barn far så illa i den svenska skolan att de inte längre vill leva och att det händer barn som är så unga som 7-8 år.
Det blir viktigt att följa upp hur kommunerna kommer att tillämpa den nya skrivningen, som starkt betonar inlärningssvårigheter.
Begreppet inlärningssvårigheter ger utrymme för tolkningar och i värsta fall finns risk för att tilläggsbelopp fortsätter att avslås för normal- och högbegåvade barn med till exempel dyslexi, adhd och autism.
Så länge kommunerna sätter kortsiktiga ekonomiska besparingar framför varje elevs rätt till stöd är risken stor att de fortsätter att hitta kryphål i lagen istället för att ge eleverna möjligheter att gå ut i vuxenlivet som självständiga individer fullt ut delaktiga i arbetsliv och samhälle.
Systemet för översyn och granskning av skolorna behöver också göras om. Idag vilar ett tungt ansvar på vårdnadshavare att anmäla oegentligheter till Skolinspektionen, vilket ofta ökar spänningen mellan skola och hem ytterligare och låser in parterna i konflikten istället för att lösa den.
Vi uppmanar Sveriges kommuner att ta huvudmannaskapet för skolan på större allvar och att sluta leta ursäkter för att inte ge våra barn deras lagstadgade rätt till jämlik utbildning.
Vi uppmanar regeringen att införa en Lex Maria för skolan.
Vi uppmanar regeringen att förändra granskningen av hur skolor efterlever lagen.
