WIKILEAKS WikiLeaks har en öppet antidemokratisk, antisemitisk och homofob medarbetare med tillgång till opublicerade WikiLeaks-dokument. Han använder sin exklusiva tillgång till dokumenten för att stödja en diktatur. Nya uppgifter och bevis om Israel Shamirs samröre med avslöjarorganisationen understryker det allvarliga i situationen. Det skriver Johan Berggren, chefredaktör för Ordfront magasin, Jonathan Leman, Expo och Isabel Sommerfelt, sajten InfoBelarus.
När dramatiken efter de läckta dokumenten från USA:s utrikesdepartement och åtalet mot Julian Assange lagt sig något, framträder WikiLeaks som en globalt inflytelserik mediainstans.
Trots viss kritik och interna stridigheter är organisationens anseende i stort sett intakt. De är de modiga sanningsägarna som i demokratins och öppenhetens namn ställer regeringar och makthavare mot väggen.
Men vi vill peka på en skamfläck hos WikiLeaks, en medarbetare som går emot allt vad WikiLeaks säger sig står för. Det är Israel Shamir, WikiLeaks mellanhand i Ryssland och Belarus. I Sverige var Expressen först med att uppmärksamma att Shamir hade tilldelats dokument ur diplomatläckan. Saken har också tagits upp av den brittiska yttrandefrihetsorganisationen Index on Censorship, som fått svar via Twitter av WikiLeaks där de förnekade allt samröre med Shamir. En märklig lögn – bevisen Shamirs nära samröre med WikiLeaks och Assange är starka. Organisationen har dock vid andra tillfällen medgivit att Shamir är en samarbetspartner.
Att han är en extremist står utom tvivel. Israel Shamir, med ursprung i Ryssland, bakgrund i Israel, och med svenskt medborgarskap, är en skribent vars ideologi kan beskrivas som ett hopkok av beundran av kommunistisk diktatur, högerextremt färgad kvinnofientlighet, invandrarfientlighet, homofobi och ultrakonservativ kristendom. Genomgående i hans texter är övertygelsen om en farlig judisk världskonspiration.
I skriften Pardes från 2005 skrev Shamir: ”I sin strävan efter världsherravälde behöver judarna en bas och israelernas uppgift är att erövra och befästa denna bas.” Även homosexuella är ett stort hot: I en text från 2007 om övergreppen på barn inom katolska kyrkan i USA skrev Shamir att sex med minderåriga bör vara tillåtet så länge den minderåriga är av motsatt kön. Problemet är homosexualitet, menar han, och: ”Den yttersta skulden faller inte på kyrkan utan på den feministiska och lesbiska rörelsen”.
Hur nära står då Shamir WikiLeaks? Organisationen slingrar sig på den punkten, men BBC avslöjade i februari i år att Julian Assange kontaktade Shamir 2007 med förfrågan om samarbete. Assange tyckte att Shamirs texter präglades av medkänsla och fann anklagelserna om judehat substanslösa. I nya numret av tidningen Expo (#2/2011) avslöjas att samarbetet varit djupare än vad som tidigare framkommit. Shamir har genom sin korrespondens med Assange till exempel haft ett stort inflytande över utformningen av WikiLeaks nätverk i Sverige.
Israels Shamirs agerande i Östeuropa visar både hans olämplighet som samarbetspartner till en organisation som säger sig verka för demokrati och makthavarkritik, samt att han har haft exklusiv tillgång till opublicerade WikiLeaksdokument.
Shamir var i diktaturen Belarus under det hårt kritiserade presidentvalet 2010 och hade då tillgång till åtminstone ett dittills opublicerat dokument från WikiLeaks. Detta offentliggjorde Shamir i samband med enhyllningsartikel till president Lukasjenkas regim, som han publicerade samtidigt som presidentkandidater, journalister samt hundratals andra oppositionella misshandlades, arresterades och drevs i exil.
Dokumentet som Shamir offentliggjorde, före WikiLeaks centralt, heter ”VILNIUS 000732”, och handlar om en kvinnlig kurir som försökt smuggla pengar från Litauen till Belarus 2005. Detta ska bevisa att oppositionen är köpt av USA, något som Lukasjenka själv gärna hävdar.
Oberoende journalister vittnar om att det utifrån telegrammets detaljer är lätt att sluta sig till kurirens identitet, särskilt för det vitryska KGB.
WikiLeaks satte alltså en obetydlig småhandlare i fara, något man hävdat att man absolut undviker. Dessutom bevisar att ett tidigare opublicerat telegram från WikiLeaks publiceras av Shamir ett nära samröre.
En person som stödjer en diktator med WikiLeaks läckor som vapen borde vara en katastrof för den antiauktoritära avslöjarorganisationen. Deras verksamhet bygger på att källor ska kunna lita på att inte bli avslöjade. Men de vill nog kunna lita på att deras hemligheter inte förs vidare till diktaturer av WikiLeaks medarbetare också.
Frågan har förvånande nog inte väckt större uppmärksamhet i Sverige och i världen ännu. Men det borde vara sensationellt att en uttalad antidemokrat har ett nära samarbete med WikiLeaks och använder organisationens dokument för att stärka en förtryckarregim.
WikiLeaks bör nu leva upp till den öppenhet de kräver av andra, och svara rakt på frågorna: Vilken roll har Israel Shamir i WikiLeaks? Vilka dokument har han tillgång till? Vad har han gjort med dessa? Och varför är han betrodd?