Det mesta av det som sagts om kommunikologi är medvetna eller omedvetna felaktigheter. Man har blandat ihop vad kunskapsområdet är och vad vi gör under utbildningen.

I flera tidningar, bloggar och på andra ställen har det de senaste dagarna skrivits om kommunikologi.

Det började när SR Vetenskapsradion sände en reportageserie där de bland annat granskade Unionen och ett par kommuner där kommunikologer har anlitats som konsulter.

Det mesta av det som nämndes om kommunikologi är medvetna eller omedvetna felaktigheter.

Man har bland annat blandat ihop vad kunskapsområdet är och vilka aktiviteter vi gör under utbildningen.

Den stora kritikern till kommunikologi heter Mattias Lundberg, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och docent i psykologi vid Umeå universitet.

Lundberg skrev redan för ett par år sedan om kommunikologi utan att ta reda på vad det är.

Lundberg tackade då nej, precis som nu, till att träffa kommunikologer för att få möjlighet att öka sin förståelse för vad kommunikologi är.

Magnus Lindwall, fil dr psykologi, professor i idrottsvetenskap och Stefan Söderfjell, fil dr psykologi, skriver nu på SVT Opinion.

De skriver bland annat att vi ”har en påfallande brist på självkritik” och att vi bör ”kritisera vår metod”.

Men kommunikologi är inte en ”metod”. Och vi är just ”självkritiska” och självevaluering är en stor del av vår utbildning.

Kommunikologi är en disciplin (ett kunskapsområde) som studerar sammanfattad kunskap i andra discipliner.

Resultatet av dessa studier har lett fram till en sammanfattning (taxonomin/kategoriseringen) som förs vidare via utbildning.

Intentionen är att tillgängliggöra kunskap med utgångspunkt i systemisk bidragsförståelse.

Kommunikologi har två definitioner:

• Studiet av struktur och dynamik i kommunikation och förändring- när all upplevelse och allt beteende är valt att definieras, beskrivas och förstås som kommunikation.
   
• Läran om det som är gemensamt i förändrings- och utvecklingsprocesser.

Direkt översatt betyder Kommunikologi: Läran om det som är gemensamt.

Intentionen med utbildningen till kommunikolog är att den ska leda till en kompetens att genomföra, och analysera, kommunikations- och förändringsarbete på vilken nivå som helst, såsom individer, grupper, relationer och organisationer.

En kommunikolog använder inte en specifik metod eller modell från utbildningen i kommunikologi, eftersom varken utbildningen eller kunskapsområdet innehåller några metoder eller modeller.

Däremot har många kommunikologer andra utbildningar och professioner som jurist, psykolog, ekonom, läkare, pedagog, fysioterapeut, naprapat, kiropraktor, hälsopedagog och så vidare.

De jobbar då enligt metoder som är evidensbaserade i deras respektive kunskapsområde.

All undervisning sker genom att deltagaren får tillgång till kunskap genom föreläsningar, filmklipp, grupparbeten, evalueringsövningar, erfarenhetsutbyten med mera.

Det genomförs också aktiviteter som syftar till sortering av ny kunskap.

Som i många andra utbildningar ingår fysiska aktiviteter i olika tempon, bland annat långsamt tempo. Dessa aktiviteter är valda för att den som studerar ska få en egen upplevelse och uppnå den analyskompetens som utbildningen leder till.

Som de flesta vet finns det en otalig mängd varianter inom detta område, både evidensbaserade såsom medicinsk yoga eller andra program som utvecklats av enskilda personer.

En kommunikolog ska inte bara kunna analysera böcker, hemsidor och artiklar, utan också fysiska metoder och modeller.

Varken inom kunskapsområdet kommunikologi eller i utbildningen till kommunikolog finns något påstående eller någon undervisning om att specifika rörelser skulle ha specifika effekter.