Låt Sveriges modestjärnor designa framtidens skoluniformer

Ebba Busch (KD) om varför vi bör ha uniform i skolan:

Många förknippar skoluniformer med dyra privatskolor. Men i en modenation som Sverige borde vi tillsammans med våra världskända designer hitta kreativa alternativ till rutiga kjolar och ullbyxor. Varför inte låta Acne eller Dagmar-systrarna stå för designen? Med skoluniform hamnar läsande och kunskap i fokus – och föräldrar med skral ekonomi kan lägga sina pengar på annat än kläder, skriver Ebba Busch (KD).

Skoluniform i skolan? Kanske för det tankarna till dyra privatskolor? Faktum är att skoluniform snarare är något som skulle kunna användas och borde användas i mycket bredare sammanhang. Den svenska skolan behöver hitta fler sätt att sätta kunskap och bildning i centrum.

Att ta bort tabut kring officiella skolkläder är ett sätt.

Den här veckan har Stockholm Fashion Week levererat det bästa Sverige har att erbjuda i modeväg och lite till.  Sverige är en av världens främsta modenationer, och mode är en av våra mest framgångsrika exportvaror. Varför är detta intressant?

Jo, för att i ett land som besitter så mycket kreativitet så är det märkligt att vi enbart har förmågan att se en typ av skoluniformer framför oss när vi hör ordet – rutiga kjolar med blusar till och ullbyxor med pressveck, skjorta och slips till det.

Vad är det som säger att en skola inte skulle kunna samarbeta med designersystrarna Dagmar för att ta fram en uppsättning skolkläder? Eller att elever på den kommunala skolan i Säffle inte skulle kunna kläs av Acne eller Filippa K? För den som nu gillar det klassiska brittiska skoluniformssnittet så får väl någon sälja in att Burberry gör ett designsamarbete med H&M.

Förutom det roliga i att spåna fritt kring hur vi skulle kunna ta tillvara på den klädskaparkompetens som finns i Sverige, så har frågan om skolkläder en mycket allvarlig dimension. I eftersvallet av en infekterad diskussion om barnfattigdom, eller snarare barn som växer upp i fattiga eller med svenska mått mätt knappa förhållanden, så torde förståelsen för fördelarna med skolkläder vara större.

Skolkläder kan hjälpa till att minska klädpress, göra morgonrutinerna smidigare för föräldrar till yngre elever, underlätta för mindre bemedlade familjer eller familjer som helt enkelt vill lägga pengarna på annat. Flera studier visar också på positiva effekter på närvaro, uppförande och betyg.

Nu är det inte kläderna i sig som framkallar denna utveckling, utan de värden som förmedlats vid införandet. Det är inte vad du har möjlighet att ha för kläder på dig som betyder något, utan innehållet i skolan. Kunskapsmålen sätts i fokus.

Skolkläder kan också sända en tydlig signal om respekt för skolan, vilket ofta är tanken med dem. Skolan som en plats för lustfullt lärande är inte samma sak som att det är en lekplats. Skolor har dessutom sett fördelar med att enkelt kunna se vilka elever som tillhör skolan och vilka som är där på besök, tillåtet eller otillåtet.

Vad bör då politikens slutsatser bli av detta? Svaret är under inga omständigheter lagstiftning. Om detta vill jag vara mycket tydlig. Men i strävan efter att låta kunskap och bildning få större utrymme i den svenska skolan så måste de möjliga positiva effekterna av en officiell skolklädsel lyftas. Skoluniform ska inte vara något som enbart förknippas med internatskolor – utan något som fler skolor i den mångfald som nu finns i Sverige bör våga sig på.

”Våga sig på”. Jag väljer denna formulering för att det dessvärre finns ett tabu i Sverige kring att införa klädkoder – och ännu mer kring att införa officiell skolklädsel. Här har politiken en viktig roll att fylla.

Istället för att spä på ett ogrundat fnysande och försök till förlöjligande av skolor som försöker markera värdet av en god utbildning genom en respektfull klädkod, så bör vi stötta det om det fungerar för aktuell skola.

Uttryck som ”de försöker vara en fiiin skola” dyker ofta upp i debatten. Men vet du vad – det är både fint och dyrt att gå i skolan. Din mamma betalar inte en tredjedel av sin lön i skatt för att du ska kunna komma sent till lektionerna, skrika på lärare och klasskamrater, klottra på toalettdörren och sedan undra varför du inte kommer in på gymnasieprogrammet du sökt.

Alla goda idéer som bidrar till att göra det ”fint” att gå i skolan igen och som sätter kunskap i centrum, bör vara välkomna.

  • Ebba Busch (KD), kommunalråd Uppsala, ledamot Kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp

Publicerad: