I en debattartikel på SVT Opinion kritiserar Gudrun Schyman (FI) regeringen för att feminismen marginaliserats i regeringens budget. Hon menar att jämställdhetssatsningarna är så små att de knappt syns.
Annika Hirvonen, jämställdhetspolitisk talesperson för MP, replikerar Schyman på SVT Opinion och menar att jämställdhetsarbetet handlar om mer än pengar.
Uttalandet går stick i stäv med vad jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och statsminister Stefan Löfven (S) skrev på DN Debatt i januari i år.
Då menade de att jämställdheten är en demokrati- och rättvisefråga. Att sysselsättningen ska vara lika hög bland kvinnor som bland män.
Att kvinnor i samma utsträckning som män ska ha ett betalt arbete, med bra arbetsmiljö och karriärmöjligheter.
Att löneskillnaderna mellan könen ska minska. Schyman är snäll när hon beskriver feminismen som så finstilt att den knappt syns.
I stället handlar det om att den feministiska regeringen lägger en kvinnofientlig budget som på punkt efter punkt går stick i stäv med vad regeringen säger sig vilja uppnå.
Kvinnors handlingsfrihet och sysselsättning minskar.
Regeringen höjer skatten med 31 miljarder kronor år 2016. Detta minskar både kvinnors disponibla inkomst och deras möjligheter att bestämma över sitt eget liv.
Med mindre pengar i fickan varje månad blir valfriheten och livskvaliteten sämre. Regeringens försämringar av A-kassan bidrar också till att kvinnor låses fast i utanförskap.
Med ökad arbetslöshet tvingas kvinnor in i ett bidragsberoende. Med mindre pengar i fickan och mer arbetslöshet ökar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.
Kvinnors obetalda hemarbete ökar och löneskillnaderna förstärks. Regeringen försämrar RUT-avdraget med 25 000 kronor per år.
Ett välkänt jämställdhetsdilemma är kvinnors svårigheter att möta kraven på både karriär och familj. Kvinnors möjligheter att göra karriär är viktig för att minska löneskillnader.
Att kunna få stöd från andra yrkesgrupper med hemarbetet är en förutsättning för detta. Minskar möjligheten att få hjälp är det för det mesta kvinnorna som väljer att gå tidigare från det avlönade jobbet för att göra oavlönat arbete hemma.
Med minskade möjligheter till hjälp med hemarbetet förstärker regeringen pressen på kvinnor att klara karriär och familj själva.
Kvinnors karriärmöjligheter minskar och inträdet till styrelserummen försämras.
Försämringen av RUT-avdraget påverkar också kvinnors representation i börsstyrelserna.
Hjälp med hemarbete är entrébiljetten till styrelserummen.
Regeringen har hotat att kvotera börsstyrelserna 2016 om företagen inte uppnår minst 40 % kvinnor i styrelserummen.
Istället för hot om äganderättsliga inskränkningar borde regeringen föra en politik som möjliggör för kvinnorna att ta plats i de traditionellt gubbdominerade rummen.
Kvinnors sjukskrivningar ökar.
Sedan 80-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män och när kvinnor får familj är risken ännu högre att drabbas av sjukskrivning, enligt Försäkringskassan 2013.
Genom att slopa den bortre gränsen i sjukförsäkringen accepterar regeringen den skeva könsfördelningen för sjukskrivningar.
Dessutom möjliggör det för fler och längre sjukskrivningar. Arbetsmarknaden flyttas på så sätt längre bort från kvinnor.
Regeringen presenterar en budget som försämrar jämställdheten i Sverige. Det drabbar Sveriges kvinnor.
En jämställd politik är framför allt en politik för fler jobb som gör att fler kvinnor kan bli självständiga.
Inte bara från familj eller make, utan också från statliga transfereringssystem. Motsatsen är inte feminism, det är socialism.