Den förälder som inte förklarar för barnen hur nyttigt det är med mjölk anses underlig. Samtidigt förmedlar medierna en idyllisk bild av lantbruket, med kramgoa kor som går fria och betar i hagen. Men de flesta kor tillbringar över 90 procent av sina liv inspärrade på betonggolv – och mjölkkorna lever inte ens en fjärdedel av kons naturliga livslängd. Vi måste betänka den etiska aspekten av att ge våra barn mjölk från dessa djur, skriver Martin Nykvist, gymnasielärare och doktorand i teologi.
På SVT kunde vi den 22 juli se ett inslag om en mjölkbonde och hans familj som har en gård där det, för att få verksamheten att gå runt, även erbjuds så kallad kosafari.
Som vanligt är det i medierna den idylliska bilden av lantbruket som förmedlas, med kor som ska kramas och som går fria och betar i hagen. Tyvärr framgår det inte att detta är en verksamhet som i huvudsak grundas på att vi behandlar andra levande varelser som kommersiella varor.
Vilken målgruppen är framgår däremot med all tydlighet – nämligen barnfamiljer.
Att som förälder inte förmedla budskapet till sina barn om hur gott och nyttigt det är med mjölk anses mycket underligt. Mjölken marknadsförs med framgång som något omistligt i vår diet och korna verkar närmast ärade att få erbjuda oss människor denna ädla dryck. Men just som förälder är det mycket enkelt att se det ur ett annat perspektiv.
Ingen förälder vill frivilligt överge sitt barn, allra minst för en så banal anledning som att ge sin modersmjölk till någon annan. Detta gäller även kor, som i ett naturligt sammanhang skulle ge di under åtta till tio månader. Så fungerar det givetvis inte i mjölkindustrin – då skulle det inte finnas någon mjölk kvar till oss. Där skiljs kalven från sin mamma efter högst ett par dagar, för att i stället tillbringa sitt första halvår inlåst i ett bås utan möjlighet att röra på sig.
En företeelse som blir alltmer vanlig att beskåda, inte minst bland barnfamiljer, är kosläppet. Återigen får våra barn se ”de lyckliga korna” – men få föräldrar berättar nog vad exakt det är som ligger bakom glädjen. Med all rätt. Barn ska skyddas från berättelser om andras lidande.
De flesta kor lever mer än 90 procent av sina liv med begränsad rörelsefrihet i byggnader med betonggolv. Ett liv som i snitt varar ungefär fem år – inte ens en fjärdedel av kons naturliga livslängd. Av samma anledning bör vi betänka den etiska aspekten av att ge våra barn mjölk från dessa djur.
Som föräldrar har vi nämligen inte bara ansvar för vad våra barn får höra och inte höra, utan även vad de äter och dricker.
Det finns gott om alternativ till komjölk och i en vanlig välsorterad livsmedelsbutik hittar du både sojamjölk, havremjölk, rismjölk och mandelmjölk. Om du väljer att ge dina barn ett eller flera av dessa alternativ bidrar du på ett mycket enkelt och konkret sätt till en värld med mindre lidande.
Vill du dessutom att dina barn ska få nöjet att visa sin uppskattning och kärlek till djur? Låt dem då göra det i ett sammanhang som inte är kopplat till den kommersiella djurindustrin.