Säpochef Anders Thornberg vid onsdagens presskonferens om den höjda säkerhetsnivån. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debattinlägg

”Skrota hotnivåskalan”

Terrorhotet ·

”Uppenbart att hotnivåskalan varken underlättar för polisen i deras arbete, eller hjälper till att öka vaksamheten hos en allmänhet som i många fall reagerat med rädsla och oro”, skriver Magnus Norell.

Om debattören

Magnus Norell
Statsvetare, inriktning terrorism. Adjunct Scholar vid The Washington Institute for Near East Policy i Washington DC samt Senior Policy Advisor vid The European Foundation for Democracy i Bryssel.

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

De senaste dygnen har diskussionen om den förhöjda hotnivån i Sverige (från 3 till 4) uppmärksammats.

Beslutet om höjningen fattades av Säpo-chefen Anders Thornberg. Höjningen annonserades i samband med jakten på den man som greps i torsdags kväll i Boliden, ger inga extraordinära eller speciella befogenheter till Polisen.

Allmänheten fick också veta att man skulle vara mer vaksam, men samtidigt att livet skulle fortsätta som vanligt.

Detta är dubbla budskap och ger anledning att titta lite närmare på hotnivåskalan, och vad den är bra för.

Eftersom nivån är nationell, alltså gäller hela landet, ligger ju i sakens natur att hotet också borde se likadant ut i hela landet.

Att så inte är fallet är ju lätt att konstatera.

I det aktuella fallet med en utpekad individ (som också kan ha medhjälpare) som utlösande faktor för en höjning av nivån, bör det ha funnits konkret information om vilka sorts mål och/eller vilket/vilka område(n), som var hotade.

Då hade det förmodligen varit bättre att ha gått ut med mer specifika varningar, om man nu alls ska gå ut med sådana uttalanden.

Men oavsett det, är det samtidigt ganska uppenbart att hotbilden, hur den nu ser ut, inte kan ha samma tyngd över hela Sverige. Något som understryker hur trubbigt hotnivåskalan är som instrument.

En direkt effekt av höjningen blev också ett stort mediapådrag och, i alla fall att döma av min inkorg och inkomna sms-meddelanden, en ökad oro i allmänhet.

Och detta samtidigt som uppgifterna om den (nu gripna) efterlysta mannen var (och är) mycket knapphändiga.

Ingen information om vad allmänheten skall vara extra vaksam på, eller om det finna anledning att kanske undvika vissa platser/områden.

Kort sagt, den omedelbara effekten blev ökad oro, mer brus i media och fortsatt brist på konkret information.

Att den gripna mannen inte heller tycks ha gjort några som helst försök att gömma sig eller undvika myndigheter (enligt migrationsmyndigheten kom han till Sverige i september och har under hela tiden uppdaterat sin facebooksida) och dessutom bodde i egen lägenhet med ordentlig namnskylt på dörren bidrar till de många frågetecknen.

Hela historien ställer därför den femgradiga hotnivåskalan i ett bistert ljus.

Det är tämligen uppenbart att detta instrument varken underlättar för polisen i deras arbete, eller hjälper till att öka vaksamheten hos en allmänhet som i många fall reagerat med rädsla och oro.

Ett betydligt bättre sätt vore därför att skrota hela skalan och istället låta polisen sköta sitt jobb ifred.

I de fall där det skulle vara befogat att gå ut med en varning, kan det göras genom att begränsa en sådan till att gälla viss(a) specifik(a) områden eller mål (typ tågstationer, flygplatser eller dylikt).

Förhoppningsvis kan de senaste dygnens turbulens vara ett led i att denna hotnivåskala ifrågasätts även hos beslutsfattare.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.