Situationen för Eritreas drygt fyra miljoner invånare blir allt värre. Eritreas regim står långt ifrån respekten för mänskliga rättigheter. Sedan självständigheten från Etiopien har förtryckarstaten Eritrea inte haft demokratiska, fria val.
All opposition och allt kritiskt tänkande är förbjudet. Eritrea intar årligen jumboplatsen på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Hundratals intellektuella har placerats bakom galler.
Varje månad flyr 3 000 eritreaner som har tröttnat på förtrycket, fattigdomen och avsaknaden av frihet. Majoriteten av dem som flyr är ungdomar som drömmer om att bli hörnstenar i framtidens Eritrea.
Det är ungdomar med strävan att bli till exempel advokater, läkare eller journalister i ett demokratiskt Eritrea. Men deras drömmar har grusats av regimen.
Ett effektivt sätt är att tvångsrekrytera till militärtjänsten. Det görs genom nattliga razzior och kidnappningar vid skolor. De unga skickas till militären trots att Eritrea inte har någon synlig fiende.
Det är alltid känslofyllt att lämna sitt land ofrivilligt. Det har jag också gjort en gång. Att ofrivilligt lämna sitt land sina föräldrar, syskon och hela släkten är oerhört svårt. Men det är många ensamkommande eritreanska ungdomar som uppbrottet som enda utvägen.
De som kommer till Sverige har råkat ut för många obehagligheter och har en lång resa bakom sig. Några av dem har till exmpel kidnappats av människosmugglare i Sinai-öknen i Egypten.
Andra har mist vänner och nära anhöriga när överfulla båtar sjunkit i Medelhavet. Och när ungdomarna väl kommer till Sverige råkar de ut för andra obehagligheter – regimtrogna som jobbar som tolkar här i Sverige.
Ja, ni läste rätt. Dessa ungdomar som vill lämna svåra minnen bakom sig, råkar ut för landsmän som iklädda tolkrollen trakasserar och indirekt hotar dem.
Ungdomarna har berättat för mig att en tolk har sagt ”Skäm inte ut vårt land i Sverige!”, ”Du är inte alls från Eritrea!” och liknande. Även tidningen GP har rapporterat om aktiva anhängare till regimen i Eritrea som arbetar med ensamkommande flyktingbarn i Sverige.
Förutom hot och trakasserier har de regimtrogna eritreanska tolkarna vid flera tillfällen tolkat felaktigt eller utelämnat viktiga och avgörande detaljer i ungdomarnas berättelser.
De svensk-eritreanska tolkarnas agerande leder till att de ensamkommande ungdomarna känner sig bevakade på nytt, fastän de flytt tusentals kilometer från Eritreas regim.
Det finns fall där ungdomarna har sagt ifrån och bett om en ny tolk och det är positivt, men säkerligen finns många som inte vågar säga ifrån. Tolken får på detta sätt ungdomarnas liv i sina händer.
Tolkens betydelse kan få stora konsekvenser för den ensamkommandes framtid. En källa till rädsla och oro hos ungdomarna är vad som händer med deras familjer i hemlandet om de uttalar sig kritiskt om regimen i Eritrea och tolken förmedlar det till Eritreas ambassad i Stockholm.
Alla asylsökande bör ha rätt till en professionell och neutral tolk som följer tolketiken. Att det kommer många flyktingar från Eritrea leder till stor efterfrågan på svensk-eritreanska tolkar.
Migrationsverket och tolkförmedlingar bör anstränga sig att hitta professionella tolkar som följer svensk lagstiftning. Ett sätt skulle kunna vara att kontrollgranska personalen närmare.
I Holland gjordes en granskning av tolkverksamheten som ledde till att flera eritreanska tolkar som var regimvänliga avskedades.
Lär av Holland, Migrationsverket och tolkförmedlingarna.