I Sverige bör man införa ett förenklat planförfarande, kortare handläggningstider för bygglov och minimera de kommunala särkraven för att lyckas hantera bostadsutmaningen. Här kan Sverige lära av Tyskland.
Boverket har bedömt att 600 000 nya bostäder behöver byggas fram till 2025. Även om uppskattningen är förknippad med viss osäkerhet är flertalet bedömare eniga om att behovet av nya bostäder är stort.
Huruvida vi lyckas med detta är en av de största samhällsutmaningarna just nu.
Vi verkar i Norden, Estland, Lettland, S:t Petersburg och Tyskland och har därmed en bred erfarenhet och flera nyttiga lärdomar från andra marknader än den svenska.
Tyskland, där vi är den mest aktiva aktören inom bostadsutveckling, är ett föregångsland på detta område med en bygglagstiftning som gör det lätt och snabbt att få bygglov.
För att skynda på planprocesser har tyska kommuner och städer rätt att bevilja bygglov utan att genomföra en full detaljplaneprocess i områden som inte är planlagda, förutsatt att byggnationen anpassas till omgivande bebyggelse.
I Tyskland kan vi därför börja bebygga en tomt endast 1–1,5 år efter ett markförvärv, jämfört med efter 5–7 år i Sverige.
Kärnan i dagens bostadsutmaning i Sverige utgörs av att det byggs bostäder som människor inte har råd att bo i och att byggtakten med planering och förarbeten är för låg.
Anledningarna till detta är många men vi tror att bärande faktorer är dels detaljstyrandet vad gäller t.ex. planförfarandet och därav de långa ledtiderna samt varierade kommunala särkrav.
Vi ställer oss bakom tuffa kommunala krav på bostadsutveckling men kraven bör vara enhetliga och över hela landet. Ändrar man dessa förutsättningar i Sverige samt anammar synen på planprocessen såsom vi arbetar här i Tyskland får man bättre hastighet på byggandet.
Vi i branschen har också en hemläxa att göra både fortsatt i Tyskland och i Sverige.
För att lösa bostadsbristen krävs enligt vår mening en ökad professionalisering, upprepning och effektivisering utan att ge avkall på det arkitektoniska uttrycket. Både politiken, lagstiftningen och vi bostadsutvecklare måste förnya oss. Alla har vi ett ansvar för att gemensamt klara bostadsutmaningen.
Vi tar vårt ansvar bland annat genom att tillföra en ökad grad av industriellt tänkande i byggprocesserna. I Tyskland har vi ett modul- och plattformssystem som vi vill tillämpa även i Sverige.
Genom att visa ledarskap och ompröva våra arbetssätt är jag övertygad om att vi kan bygga prisvärda lägenheter för fler och därmed skapa attraktiva och levande bostadsområden.
En förutsättning är dock att även lagar och andra regler omprövas och moderniseras.
Sammanfattningsvis skulle vi och andra bostadsutvecklingsbolag kunna bygga fler bostäder per år om vi hade en modern lagstiftning som i Tyskland, samtidigt som byggtiderna skulle kunna reduceras väsentligt.