Foto: TT
Debattinlägg

”Segerstedtinstitutet verkar inte ha läst sin egen rapport”

Forskning ·

”Segerstedtinstitutets synes stödja en diskurs som i sin iver att distansera sig från radikaliseringsbegreppet hamnar i ett grodperspektiv. Problemet med att yngre män i utsatta förorter försöker ansluta sig till IS/Daesh anses då enbart ha strukturella, lokala och individuella orsaker”, skriver Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren.

Om debattörerna

Magnus Ranstorp
Forskare vid Försvarshögskolan
Peder Hyllengren
Forskare vid Försvarshögskolan

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Segerstedtinstitutet menar på SVT Opinion att det inte stämmer att de framställt den idékatalog som utgör grund för deras jämförelse med förebyggande åtgärder inom EU som helhet. Har författarna inte läst sin egen rapport?

Där skrivs uttryckligen:

”För att ge en referensram till den svenska kontexten och de svenska fallstudierna har en kompletterande fallstudie av de metoder och ansatser som används för att förebygga våldsbejakande extremism inom resten av EU gjorts.”

Det är utifrån denna felaktiga bild av åtgärder inom EU som de drar sin felaktiga analys.

Vi välkomnar att de numer tycks inse att RAN:s idékatalog på intet sätt utgör grund för en jämförande analys, varför den tillskrevs sådan betydelse i rapporten och framställs som något den inte är förklaras dock aldrig.

I sin iver att uppvisa bredd tycks det mesta vara gångbart för institutet.

Vi har inte påstått att de skulle vara grundade i postkolonial teori och identitetspolitik, men kan konstatera att de uppvisat en oroväckande mottaglighet för den sortens analyser.

Segerstedtinstitutets synes även stödja en diskurs som i sin iver att distansera sig från radikaliseringsbegreppet hamnar i ett ”grodperspektiv”.

Problemet med att yngre män i utsatta förorter försöker ansluta sig till IS/Daesh anses då enbart ha strukturella, lokala och individuella orsaker.

Detta är naturligtvis enklast i förhållande till befintliga akademiska nischområden som sociologi, kriminologi etcetera, i stället för att försöka närma sig den tematiska tvärvetenskapliga approach som är nödvändig för att förklara och förstå – till exempel ”social movement theory”.

Man bortser framförallt från den nödvändiga kopplingen till ideologiska narrativ, globala företeelser och organisationssammanhang, vilka agerar i växelverken med de individuella och lokala förklaringsmodellerna.

Det grundläggande faktumet kvarstår: Institutets första rapport var postkolonialt trams och deras andra försökte ge sken av att Sverige inte skulle ”ligga efter” övriga EU genom att använda ett skevt urval.

Det kunde ha börjat bättre för ett institut med ett namn som förpliktigar.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.