Fattigpensionärer
Foto: SVT / TT
Debattinlägg

”Var är engagemanget emot statligt satta fattigpensioner?”

Pensioner ·

”Pensionssystemet klarar inte av att betala ut pensioner som det går att leva på ens efter ett helt arbetsliv”, skriver Christina Rogestam.

Om debattören

Christina Rogestam
Förbundsordförande SPF Seniorerna

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Debatten för och emot sänkta ingångslöner engagerar partiledare, arbetsmarknadens parter och andra debattörer.

I går talade statsminister Stefan Löfven på LO:s kongress och slog fast att ”statligt satta fattiglöner ska vi inte ha”.

Det hela handlar om ingångslöner, i storleksordningen 15 000 kronor brutto per månad, under en begränsad tid.

En sådan inkomstnivå anses alltså oacceptabel. En del debattörer har också uttryckt sitt motstånd emot att klåfingriga politiker ska gå in och sänka löner.

Men när det gäller pensionerna så är det andra bullar.

För det första, snittpensionen i Sverige ligger på drygt 16 000 kronor brutto i månaden, därtill betalar vi seniorer högre skatt än löntagare.

Det betyder att nära hälften av landets två miljoner pensionärer lever på ovärdiga inkomstnivåer som det i andra sammanhang anses inte går att leva på.

För det andra, det pensionssystem som riksdagen står bakom har medfört att pensionerna sänkts tre gånger sedan år 2009.

De senaste tio åren har pensionerna stått helt still räknat i dagens penningvärde, samtidigt har lönerna ökat med 20 procent.

Engagemang, protester och kampanjer för pensioner som det ska gå att leva på finns hos oss och andra seniorer.

Men var är motsvarande intresse från politikerna?

Idag räcker i flera fall inte ens 40 års arbete till för en vettig pension.

Människor som arbetat heltid hela livet inom exempelvis vård eller handel får vanligtvis en pension på 14 000-15 000 kronor brutto per månad.

Deras pensioner blir så låga att de delvis måste kompletteras med garantipension – ett grundskydd tänkt för de som arbetat väldigt lite eller inte alls.

Efter många års arbete landar således många seniorer på ungefär samma disponibelinkomst som en garantipensionär med bostadstillägg – som aldrig arbetat.

Pensionssystemet klarar alltså inte av att betala ut pensioner som det går att leva på ens efter ett helt arbetsliv.

Idag hamnar var sjätte svensk pensionär under EU:s gräns för risk för fattigdom på cirka 11 800 kronor efter skatt per månad, enligt EU-kommissionens officiella statistik Eurostat.

Det framgår dessutom med all tydlighet i Långtidsutredningen att andelen äldre med låg ekonomisk standard kommer att öka kraftigt om inget görs åt nuvarande pensionssystem.

Till år 2060 kommer andelen kvinnliga pensionärer med låg ekonomisk standard att öka från 20 till 50 procent, bland män blir ökningen från dagens 10 till 35 procent.

Utvecklingen med pensioner som halkar allt längre efter inkomstutvecklingen i samhället och som dessutom hamnar på orimligt låga nivåer måste vändas.

Grundproblemet är att pensionssystemet är underfinansierat och därför inte klarar av att betala ut rimliga pensioner – varken till dagens eller framtidens pensionärer.

Det behövs därför en utvärdering av hela pensionssystemet. Det måste vara självklart att man ska kunna leva på sin pension.

När ska partiledarna börja engagera sig emot statligt satta fattigpensioner?

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.