Foto: Glen Stubbe/St Paul Pioneer Press out/Andy Loveridge/TT/
Debattinlägg

”Såna som dödade Cecil är mina ärkefiender”

Jakt ·

”Jag kommer naturligtvis aldrig försvara att Cecil sköts, precis som jag aldrig kommer försvara att vi äter bacon och har skinnkläder”, skriver Natasha Illum Berg.

Om debattören

Natasha Illum Berg
Jägare, fd programledare Mot alla odds

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Tidigare i veckan kablades nyheten om lejonet Cecils död ut över världen.

Jag har själv arbetat som jägare i Tanzania i många år, och låt mig säga en sak: det finns inget försvarbart i ett sådant vedervärdigt beteende.

Att förvaltningen för Zimbabwes naturreservat tillsammans med förbundet för landets safariarbetare fångat de skyldiga gör mig väldigt glad.

En så otroligt hjärndöd handling får mig dock att känna stor sorg när jag tänker på framtiden för människan och hennes förhållande till sin omgivning.

Jag känner sorg för naturen och för oss jägare som också är naturvårdare.

Men jag välkomnar en öppen diskussion om hela den här frågan. För det sorgliga är att många kanske tror nu att jag och de som dödade lejonet Cecil är på samma sida. Men sanningen är att idioter som clownerna i Zimbabwe är mina ärkefiender.

De symboliserar allt det som kommer leda till att vi i framtiden inte kan jaga längre. Vilket i sin tur skulle få konsekvenser som den urbaniserade människan inte är i närheten av att förstå. 

Det är också sorgligt att det alls finns lejon som är så omgivna av turister att de får namn. Som husdjur. En ledsam konsekvens av att människan klassificerar djur godtyckligt och enbart baserat på en egoistisk, övergående känsla.

100 år tillbaka i tiden var alla rovdjur våra fiender, vilket innebar att det alltid var positivt att ha ihjäl dem. Inklusive rovfåglar som hade mage att ta mat som var god nog för mänsklig konsumtion.

Här i Sverige räddade min farfar, fotografen, författaren och jägaren Bengt Berg, havsörnen och kungsörnen i sista minuten. 

Men idag är det tydligen okej att döda en råtta som upptäcks i hemmet, även om dess bo är fullt av ungar. Eller förresten, alla djur som vi tycker stör tar vi oss rätten att ha ihjäl.

Detta trots att vi tar upp otroligt mycket mer utrymme på denna planet än vad vi borde sett till den ekologiska balansen. Något vi är smarta nog att inse, men väljer att ignorera.

Men det är inte okej att döda ett lejon. Det är okej att ha på sig läderkläder av Gucci, men inte okej att ha på sig päls. 

Missförstå mig rätt; det var som sagt inte okej på något vis att döda lejonet Cecil.

Och när vi ändå pratar om det: det är inte heller okej att föda upp lejon bara för att jaga dem heller (vilket de gjort i Sydafrika, vedervärdigt!).

Men i ärlighetens namn är det inte är okej att föda upp något djur enkom för att döda det, vare sig det är lejon eller kyckling. Och om man ska vara ärlig – även om du jagar för att du har jakten i blodet (som jag) är det inte i närheten av okej att döda djur utan försvarbart syfte. 

Problemet är att de flesta är långt ifrån ärliga.

Att jaga eller döda djur är bara försvarbart om någon verkligen behöver maten, eller när det krävs för att hålla vilda djur vilda och vilda områden vilda.

Jakt säkerställer att många natur områden i Afrika har en framtid över huvud taget.

Eller hade du hellre sett risfält där? Det är faktiskt en relevant fråga. 

Jag kommer naturligtvis aldrig försvara att Cecil sköts, precis som jag aldrig kommer försvara att vi äter bacon och har skinnkläder.

Dessa djur tillåts nämligen bara existera här för vår överkonsumerande, hjärtattacksframkallande, överviktshotande höga nöjes skull.

Helt i motsats med allt som har med bevarandet av djur och natur att göra. 

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.