Jag har förståelse för att den mångårige hovreportern Daniel Nyhlén har en speciell syn på hur bevakningen av kungafamiljen ska gå till.
Han slår dock in fel dörrar när han i sin debattartikel på SVT Opinion kritiserar SVT:s reporter och försöker hitta konspiratoriska orsaker i Rolf Fredrikssons bakgrund och hans eventuella personliga åsikter.
I det här fallet var det i en bred diskussion på redaktionen inför SVT:s massiva bevakning av minnesdagen som olika tankar föddes kring hur vi skulle rapportera i direktsändningar under hela dagen och i våra olika tunga nyhetsprogram.
Det var alltså inte Rolf Fredriksson som plötsligt kom på tanken, det var väl genomdiskuterat av våra nyhetsansvariga.
Som ansvarig utgivare är det självklart att det är relevant att ställa en fråga kring kungafamiljen.
Det är inte detsamma som att skuldbelägga kronprinsessan Victoria. Hon var på plats som representant för Sverige och kungafamiljen för att hedra offren och uppmärksamma en av de värsta händelserna i vår 1900-talshistoria.
I det ligger också att se till att vi inte glömmer hur det kunde ske.
Att det fanns personer som under stora risker räddade människor undan gaskamrarna och att det fanns människor som inte deltog i massmorden men tittade bort eller stödde nazisterna.
Frågan hade inte varit relevant vid exempelvis en idrottsgala men just vid minneshögtiden i Auschwitz.
Det var bakgrunden till frågan och min uppfattning är att det handlar om en självklar journalistisk uppgift att ställa även obekväma frågor just en sådan här dag.
Rolf Fredrikson ställde dessutom frågan på ett mycket sakligt och balanserat sätt just med tanke på dagens innehåll och betydelse.
Han har intervjuat många statsöverhuvuden under sin tid som reporter och han har vid flera tillfällen intervjuat medlemmar av den svenska kungafamiljen vid deras utlandsresor.
2007 gjorde han en längre intervju med kronprinsessan i Bryssel där hon praktiserade vid svenska EU-representationen.
Intervjun vid minneshögtiden i Auschwitz skedde under värdiga former trots att den måste genomföras utomhus i snö och kyla.
Kronprinsessan hade själv föreslagit att de två svenska överlevarna Hédi Fried och Emmerich Roth skulle stå vid hennes sida för att få tillfälle att också uttala sig.
Efter intervjun tackade både intervjuare och intervjuade varandra och tonen var god.
Både redaktionen och reportern kände väl till att kronprinsessan varit på plats vid en liknande ceremoni för tio år sedan och att frågan engagerar henne starkt.
Sedan minneshögtiden för tio år sedan har det blivit allmänt känt att kronprinsessans morfar var medlem i nazistpartiet.
Det har också publicerats böcker och förekommit en samhällsdebatt som berört andra medlemmar av kungahuset, till exempel prinsessan Sibyllas far som också var medlem.
Märk väl att reportern Rolf Fredriksson också lyfte fram Folke Bernadottes insatser med de vita bussarna som användes för att transportera fångar från koncentrationsläger till Sverige.
Det är riktigt att en del debattörer reagerat negativt men det är minst lika många som delar min uppfattning om att det var en självklart relevant fråga.
Daniel Nyhlén är naturligtvis i sin fulla rätt att ha en annan uppfattning om vilka frågor som är oförskämda och osmakliga.
Rolf Fredriksson är ingen hovreporter och som ansvarig för SVT:s nyhetsjournalistik anser jag att han tvärtom gjort ett korrekt journalistiskt jobb.
Daniel Nyhlén borde också vara medveten om hur arbetet på en nyhetsredaktion fungerar.
Då borde han förstå att det inte är en enskild reporter han ska attackera på det här osmakliga sättet.
Han borde förstå att det är mig som ansvarig utgivare han bör attackera eftersom det är jag som är ansvarig och ska ta ansvar för vad vi publicerar.