Svenskarna blir fetare och fetare. Andelen feta har fördubblats under de senaste två decennierna. Om hundratusentals svenskar övergick till att äta välbalanserade nyckelhålscertifierade måltider under arbetsdagen så skulle det få en enorm inverkan på folkhälsan. Det skulle inte bara vara självfinansierande, det skulle bli en plusaffär för de statliga finanserna i form av minskade kostnader för att behandla sjukdomar relaterade till dålig kost och övervikt. Det skriver Martin Jönsson, talesperson för Lunchfrämjandet, en politiskt obunden stiftelse som bildades 1990.
Globalt sett så är sex av de tio vanligaste dödsorsakerna relaterade till dålig kost. I Sverige ökar samtidigt antalet överviktiga och feta snabbt. Trots detta saknar Sverige en nationell handlingsplan för att hantera den övervikts- och fetmaepidemi som blir alltmer påtaglig.
Folkhälsoinstitutetet har i sin studie Folkhälsopolitisk rapport 2010 rekommenderat regeringen att godkänna en grundlig studie av ekonomiska styrmedel för att få svenskarna att äta mer välbalanserat. Det är nu av största vikt att fatta beslut om att utreda frågan ordentligt. Annars fastnar vi i en ond cirkel av konstant ökande övervikt och fetma. Det skulle vara förödande. Mellan 1980 och 2010 har andelen män med övervikt fördubblats och till 2020 förväntas andelen också ha fördubblats bland kvinnor. 2010 var varannan man och var tredje kvinna överviktig och antalet feta har samtidigt ökat från 12 procent till 14 procent av befolkningen bara mellan 2008 och 2010. Det är svenska siffror!
Den årliga kostnaden för övervikt och fetma beräknas till omkring 50 miljarder SEK i Sverige och om den nuvarande trenden fortsätter beräknas den siffran stiga till mellan 70 och 90 miljarder till år 2020.
Trenden är inte unik för Sverige. Runt om i Europa har man nu insett att situationen är katastrofal, inte bara för de offentliga finanserna utan också på ett personligt plan med allt det lidande som övervikt och fetma kan medföra. Det är nu viktigt att Sverige inte stressar fram åtgärder på samma sätt som gjorts på många håll i Europa. I Danmark har straffskatt på fett nyligen införts men det är troligen inte rätt väg att gå. En fett- och sockerskatt är ett effektivt sätt att få in skatteintäkter men däremot är det mer tveksamt om det förändrar konsumtionen. Onyttig mat och dryck har nämligen nästan ingen priselasticitet vilket betyder att ett högre pris inte resulterar i lägre efterfrågan. Detta har en rad studier visat och det är därför som den danska skatten möts med stor skepsis i forskarvärlden. Denna typ av skatt är ett ganska uddlöst verktyg för att direkt bekämpa problemet. Men, det kan å andra sidan vara ett bra sätt att finansiera åtgärder som exempelvis ökat friskvårdsbidrag och sänkta priser på hälsosam mat.
Att Sverige, 1991, avskaffande de regler som tillät lunchsubventioner var en del av den politiska överenskommelse kring skattepolitik som löpte över samtliga stora partier i Sverige. Denna överenskommelse har man sedan länge övergivit i och med RUT och ROT samt friskvårdsbidraget som är helt undantaget skatt och sociala avgifter. Friskvårdsbidraget har också haft stort inflytande över anställdas motionsvanor i Sverige sedan man 2004 utökade antalet tillåtna aktiviteter. På samma sätt finns idag certifieringsalternativ och en globalt sett oerhört väl utbyggd infrastruktur för betalningslösningar där det går att filtrera inköp. Det finns dessutom en stark tradition bland Sveriges arbetsgivare att subventionera arbetsmåltider trots att den statliga subventionen försvann 1991.
Mot denna bakgrund borde regeringen låta Folkhälsoinstitutet ordentligt utreda effekten av subventionerade arbetsmåltider som är helt styrda/filtrerade till välbalanserade måltider. Det skulle ge effekt. Bland annat har studier visat att om den mer välbalanserade lunchmåltiden skulle göras 25 procent billigare så kommer hela 80 procent av konsumenterna att välja det alternativet. En liten prisjustering kan alltså ge en stor konsumtionsförändring och möjlighet att påverka folkhälsan. Den 25-procentiga sänkningen skulle exempelvis kunna uppnås genom att nivåerna av sociala avgifter och skatt tas bort eller sänks på den del av lönen som används till att ta hand om sin hälsa.
Regeringen har redan gett direktivet att satsa på nyckelhålet som verktyg för att göra det enklare att välja hälsosamt. En del i denna satsning är nyckelhålet på restaurant men detta har ännu inte gett önskat resultat. Troligtvis för att det, i dagsläget, inte finns några bra incitament för restaurangerna att certifiera sig. Det måste vi ändra på. Det finns en rad studier som pekar på hur nyckelhålsliknande lösningar för motverkande av övervikt och fetma är väldigt effektiva, bland annat OECD’s rapport Obesity and the economics of prevention. Senast i raden att arbeta med Nyckelhålet är nu våra grannländer Norge och Danmark.
Det råder nämligen inget tvivel om att om hundratusentals svenskar övergick till att äta välbalanserade nyckelhålscertifierade måltider under arbetsdagen så skulle det få en enorm inverkan på folkhälsan.
Det skulle inte bara vara självfinansierande, det skulle bli en plusaffär för de statliga finanserna i form av minskade kostnader för att behandla sjukdomar relaterade till dålig kost och övervikt. Och viktigast av allt, det skulle vara oerhört positivt för alla de individer som skulle bli friskare och som skulle må så mycket bättre. Problemet med den ökande övervikten är enormt men både tekniken och systemet för att subventionera balanserade måltider finns på plats. Och det skulle fungera.
Låt nu frågan utredas ordentligt av Folkhälsoinstitutet och låt den inte begränsas till straffskatter. För om vi inte tar den här frågan på allvar så riskerar hela Sverige ett bryskt uppvaknande.