skola
Den svenska skolan präglas inte alls av kunskapsförakt och flum. Tvärtom, enligt artikelförfattarna, som skriver att kunskaper, vilja och kompetens är nyckeln till egenmakt. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Debattinlägg

”Nej, skolan föraktar inte kunskap”

Skolan ·

”Vi kan på samtliga skolnivåer vittna om den oerhörda vikt som faktakunskaper innebär för varseblivning och förståelse av sin omvärld, samt grund för vidare kunskapsutveckling”, skriver artikelförfattarna.

Vi har på senare tid tagit del av flera skribenters åsikter om en ”modern kunskapssyn” som anses höras ”allt oftare i skoldebatten”. Den kritiserade synen påstås utgå från ”kunskapsförakt” och förminskning av faktakunskapers värde.

Vi känner inte igen denna beskrivning. Hos de hundratals pedagoger som vi arbetar med, är synen på faktakunskaper tydlig. Faktakunskaper ses som grundläggande för såväl kunskapsbildning som examen.

Våra pedagoger förnekar inte att eleverna behöver grundkunskaper. Pedagogerna sätter inte kreativitet före examen.

Det är snarare så att examen är viktigare än någonsin, när vi ser ökad tillgängligheten av utbildning runt om världen i form av så kallad examensinflation.

Det som däremot på senare år blivit viktigare för arbetsmarknaden är ”kompetens”.

Kompetens definieras enligt SIS som ”förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter”. Nyckelordet i denna definition och på arbetsmarknaden är ”vilja”.

I skolans värld har ett försök gjorts att skapa grundläggande förutsättningar för ”vilja” genom entreprenöriella förmågor. Dessa förmågor – att kunna ta initiativ, samarbeta med mera – har omgärdats av en serie missuppfattningar.

Dessutom fortsätter förlöjligandet av begreppet på sociala medier och av lärare och andra höga företrädare inom skolan.

Detta trots att vi mycket väl kan omsätta författningarnas intentioner på ett naturligt sätt i den vanliga lärargärningen.

Att oklarheter i synen på faktakunskapernas omfattning råder, kunde läsas i riksmedia när experter inom ämnet geografi anklagade före detta utbildningsminister Jan Björklund för gammalmodighet.

Att den svenska lärarkåren inte har en helt överenskommen nivå är möjligen beklagligt men inte förvånande, då omvärlden är i en mycket snabb förändring.

Vi kan dock på samtliga skolnivåer vittna om den oerhörda vikt som faktakunskaper innebär för varseblivning och förståelse av sin omvärld, samt grund för vidare kunskapsutveckling.

Det som möjligen kan förvirra i den här diskussionen är den förändring som skett av skolan som klassrumsbaserad katederundervisande institution där lydnad och stillasittande tidigare varit huvuddelen av vardagen.

Skolan idag behöver trygghet och studiero samt lärarledd undervisning som inte lämnar eleverna med ”eget arbete”.

Ett felaktigt tillämpat entreprenöriellt lärande är på intet sätt mer gynnsamt än felaktigt tillämpad katederundervisning.

I en tid av stark omvärldsoro och antidemokratiska krafters spridning är det viktigare än någonsin att inte vara lättmanipulerad.

Kunskaper och vilja som tillsammans bildar kompetens är nyckeln till egenmakt och ger en demokratisk vaccination i en värld där Donald Trump är presidentkandidat och Erdogan återkallat över 20 000 lärares licenser. 

I vår strävan efter detta får vi inte sprida mytbilder eller missuppfattningar som ökar polariseringen i skoldebatten.

Vi riskerar att underminera läraryrket än mer. Det är trots allt så att ”situationens allvar tyder på att tiden för att leta syndabockar måste få ett omedelbart slut”

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.