Äntligen har svensk skola och forskningen börjat närmat sig varandra.

Alltför länge har avståndet mellan forskningsresultat och undervisningen i klassrummen varit för långt.

Forskningen har inte baserats i tillräcklig grad på de behov som finns i skolans verksamhet, samt de sociala sammanhang och den arbetsmarknad som eleverna möter efter utbildningen.

Mycket inspiration har kommit främst från utlandet. John Hatties stora metastudier ”Synligt lärande” har fått stor uppmärksamhet och påverkat debatten och inspirerat svensk utbildningsvetenskaplig forskning.

John Hattie och hans kollega James Nottinghams verksamhet är motsatsen till det som svensk skola drabbats av under de gånga årtiondena där elevernas kunskapsrätt inte uppfyllts.

Kritiker har talat om ett ”pedagogiskt etablissemang” som bromsat utvecklingen och där fokus legat på annat än undervisning och ämneskunskaper.

Det må vara hur det vill med detta, men vi kan konstatera att lärarkåren har varit utsatt för press från många aktörer som marginaliserat kåren. Istället för att lyfta det lärarnära och det som verkligen påverkar undervisningen, har forskningen fokuserat på fel saker.

Poängen i det som händer nu är att vi ser att det är lärare som är avgörande för resultaten. Men också att läraren är beroende av vilka förutsättningar som finns.

Lärare är mycket, men de är inga magiker som kan trolla.

Ska resultaten i svenska skola förbättras så måste vi låta behöriga utbildade och kunniga lärare styra sin undervisning. Vägen till förbättrade resultat i skolan är lärarstyrd och lärarledd undervisning. Och att lärarna har kontroll på både metoder och läromedel.

En skola med hög kvalitet är av största betydelse för att förbättra skolans resultat och att Sverige ska stå starkt i ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv. Att använda forskning på rätt sätt är en viktig faktor för att nå dit.

Vi vill se en framtid där:

• Forskningen på det utbildningsvetenskapliga området är omfattande.
• Vi har en god kunskap om vilka metoder och arbetssätt som förbättrar undervisningen och ökar elevernas måluppfyllelse.
• Lärare ges möjlighet att utvecklas genom att samverka med forskare och med varandra för att omsätta erfarenheter och forskningsresultat i den egna undervisningen.
• Lärarutbildningen är tydligt forskningsbaserad både avseende det generella yrkeskunnandet och ämnesdidaktiken.

Det är viktigt att forskningen nu kommer till lärarna och att lärarnas erfarenheter kommer till forskningen. Här måste det finnas en samverkan och ett samspel.

Därför är det mycket glädjande att ett Skolforskningsinstitut startas efter årsskiftet efter förslag från Lärarnas Riksförbund.

Samtidigt behövs det större resurser till den utbildningsvetenskapliga verksamheten i den akademiska världen.

Här måste regeringen och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) sätta ner foten.