Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”SVT borde ha nämnt att endast 0.3 procent av de nyanlända har forskarutbildning”

SVT OPINION ARKIV · ”SVT målar upp bilden att ”in i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer”. Det är manipulativt att utgå från siffror som inkluderar korta yrkesutbildningar men ge sken av att det rör sig om högutbildade”, skrev Tino Sanandaji på SVT Opinion i juni 2015.

Tino Sanandaji
Forskare, PhD University of Chicago

SVT hävdade nyligen att mer än var tredje syrisk flykting är högutbildad, och målade upp bilden av ett kompetensregn. Uppgiften stämmer inte och bygger på en knasig definition av högutbildad där även enkla yrkesutbildningar har räknats in.

I Sverige betyder dock högutbildad högskoleutbildad, någon med ett par års mekanikträning i den syriska militären betraktas inte som högutbildad. Dagens Industris ledarsida kritisera också SVT:s orimliga definition av högre utbildning.

Det är oklart varför SVT överhuvudtaget ska försöka sig på egna estimat. SCB har redan detaljerad statistik på nyanländas utbildning med den standarddefinition som gäller i Sverige.

Enligt SCB är ungefär 10 procent av nyanlända syrier i arbetsför ålder högutbildade jämfört med ungefär 25 procent av totalbefolkningen. 

SCB:s uppgifter bygger i huvudsak på självrapporterade enkäter till nyanlända. Det finns ingen fördel att överdriva sin utbildning i en statistisk enkät, och erfarenhet tyder på att de flesta är ärliga.

Frågan om validering är ett senare steg och separat från detta. Det krävs vare sig validering eller dokumentation för att räknas som högutbildad i statistiken, det räcker med självrapportering. 

Även Arbetsförmedlingen samlar in data på nyanländas utbildning. I stället för standarddefinitionen redovisar AMS en egen definition på högutbildad där även yrkesutbildningar räknas in.

Det är AMS definition som SVT har använt: ”Med högutbildade menar vi de personer som har uppgett att de har studerat upp till två år eller längre än två år på eftergymnasial nivå”  

Utbildningsdepartementet förklarar dock ”all eftergymnasial utbildning är inte högskoleutbildning”. Eftergymnasial utbildning inkluderar även enklare yrkesutbildningar.

Distinktionen är viktig för att den svenska arbetsmarknaden historisk bara har värderat det senare. Enligt SCB förvärvsarbetar endast 57 procent av syrier med korta eftergymnasiala utbildningar.

Svenska arbetsgivare betraktar inte en kort yrkesutbildning som likvärdig med en civilingenjörsexamen. 

Det är manipulativt att utgå från siffror som inkluderar korta yrkesutbildningar med ge sken av att det rör sig om högutbildade. SVT målar upp bilden att ”in i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer”.

Hur många läkare brukar ha två års utbildning? I själva verket är endast några enstaka procent av de nyanlända läkare och civilingenjörer. SVT skriver på samma sätt: ”Det regnar kompetens över Sverige just nu. Studieår, doktorsavhandlingar och tunga examina”.

SVT borde här ha nämnt att endast 0.3 procent av de nyanlända har forskarutbildning

Flyktingars utbildningsnivå har endast ökat marginellt de senaste åren. Det är märkligt att Arbetsförmedlingens sätt att beskriva samma underliggande siffror förändrats dramatisk för att beskriva ungefär.

En orsak kan vara att AMS leds av en ny generaldirektör med bakgrund som socialdemokratisk politiker. Jag har frågat AMS hur stor andel av de nyanlända som skulle räknas som högutbildade med SCB:s definition samt hur många som är läkare.

Trots offentlighetsprincipen vägrar myndigheten lämna ut dessa uppgifter. Det är egendomligt att andelen högutbildade nyanlända blivit en statshemlighet.

SVT Opinion arkiv

Visa

Debattartikeln ovan publicerades i juni 2015.