Lärarbristen kommer inte att kunna lösas bara genom att anta fler lärarstudenter.
Vi är övertygade om att de saknade 8 000 nya lärarstudenter som skulle behövas varje år inte kommer. Vi menar att lösningarna delvis kan sökas i högskolan, men lösningen bör i huvudsak sökas på landets skolor.
Antalet antagna till lärarutbildningarna fortsätter att öka. Det visar aktuella antagningssiffror från Universitets- och högskolerådet, UHR.
Trenden med en stadig ökning av antalet nybörjare på lärarutbildningarna sedan den nya lärarutbildningen infördes hösten 2011 ser därmed ut att hålla i sig. Det har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, kunnat presentera i tidigare analyser.
Tyvärr räcker det inte för att lösa den nuvarande och framtida bristen på behöriga lärare.
Enligt Skolverket behöver 13 000 lärare examineras (förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare) varje år de kommande fem åren.
Med tanke på att bara 65 procent av de som påbörjar lärarstudier tar examen innebär det att ungefär 21 000 skulle behöva börja läsa till lärare varje år, för närvarande är det cirka 13 000 personer.
Det saknas alltså 8 000 nya lärarstudenter varje år eftersom inte alla fullföljer sin utbildning och tar examen. Som jämförelse kan nämnas att ungefär 60 000 studenter årligen avslutar gymnasiet med grundläggande behörighet för högskolestudier.
Det mest troliga scenariot är således att lärarbristen kommer att öka de kommande åren.
Men att fortsätta öka antalet platser på lärarutbildningen kan inte ensamt lösa lärarbristen eftersom det inte är sannolikt att kunna locka den mängd lärarstudenter som krävs för att fylla behoven.
Det är istället en rad olika åtgärder som behövs.
Regeringens satsningar på nya vägar in i läraryrket är angelägna och lärosätena behöver göra det de kan för att en högre andel av dem som antas också tar examen.
Men som vi ser det kan lösningen i hög grad hittas på landets skolor; i hur undervisning organiseras och i hur de behöriga lärarna arbetar.
Det är därför glädjande att flera skolor, skolhuvudmän och andra aktörer runt om i landet börjat ta tag i lärarbristen på nya sätt.
Många skolor har börjat anställa lärarassistenter och andra yrkeskategorier för att avlasta de behöriga lärarna, så att dessa i högre grad kan fokusera på sitt yrkes kärnuppgifter. Folkhögskolor har startat utbildningar till lärarassistent.
Både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet driver idag frågan om att fler yrkeskategorier måste in i skolan. För att lärare i högre grad ska få vara lärare.
Det är konstruktiva och nödvändiga förändringar. Men dessa nya lösningar måste gå från att vara enstaka goda exempel till att bli en ordinarie del av den svenska skolan.
Universitet och högskolor bör fokusera på att skapa efterfrågade lärarutbildningar där fler examineras och utbilda de lärare skolorna behöver avseende ämne och inriktning.
Men eftersom behöriga lärare ser ut att bli en allt mer knapp resurs behöver arbetsgivarna använda denna resurs på klokast möjliga sätt i skolan.
Om detta inte görs kommer allt färre elever få undervisning av behöriga lärare.