Göran Collste, professor i tillämpad etik, skriver på SVT Opinion en ifrågasättande artikel om svenska värderingar.

Detta med anledning av att såväl Sverigedemokraternas partiledare, men också andra talare, betonat ämnet från Almedalens scen.

Varför man i dessa tidevarv med ständiga rapporteringar om tydliga värdekonflikter runt om i Sverige väljer att försöka grumla ett redan komplext ämne är svårt att förstå.

Collste börjar med att ifrågasätta vad svenska värderingar är för något. Lite på samma sätt som man från vänstern brukar ifrågasätta om det finns någon svensk kultur.

”Är det värderingar som uppkommit i Sverige? (…) Och vad betyder det att de är ”svenska”? Att de är unika för Sverige?”, skriver Collste och fortsätter med att lägga fram möjliga exempel på värderingar för att sedan skjuta på dem, genom att påvisa att de inte är unika för vårt land.

Nej, självfallet måste inte en värdering vara unik och endast återfinnas här för att vara en svensk värdering.

Några enstaka skulle förvisso kunna vara det, men merparten delar vi självfallet med kulturer som liknar vår. Att en värdering till exempel delas med större delen av västvärlden gör den självfallet inte mindre svensk.

Några tydliga värdekonflikter vi ser idag är kopplade till personer som invandrat från avlägsna kulturer, där synen på familj, sexualitet och jämställdhet är väsensskild från oss i Sverige.

Hos en helt övervägande majoritet av svenskarna ligger inte familjens heder mellan dotterns ben. Inte heller anser särskilt många svenskar att det är kvinnans uppgift att kontrollera mäns sexdrifter eller att flickors klädval kan göra dem till fritt villebråd.

Detta är inte värderingar som är unikt svenska, men de är definitivt inte universella, vilket otaliga flickor fått känna på i praktiken på badhus, festivaler och andra platser.

Det finns värderingar under prövning som är viktiga att försvara för att skydda några av våra mest utsatta i samhället, nämligen unga flickor, såväl infödda som invandrade.

Låt oss tala om det!