Många vackra ord om landsbygdens betydelse och att hela landet ska leva hörs ofta från våra politiker. Den nya regeringen har nu chansen att skapa en positiv trend och leva upp till visionerna.
Landsbygden är het idag. Den rymmer många goda krafter och en bubblande kreativitet. Så nu gäller det att vara med och ge utvecklingen full fart framåt.
På samma sätt som regeringen vill ha klimatperspektiv på beslut och insatser bör den också ha ett landsbygds- och landsortsperspektiv. Frågan måste ställas hur hela Sverige påverkas av de beslut som fattas och vilka konsekvenser de medför.
Trots den samsyn som råder om betydelsen av både stad och land ser vi tydliga försämringar för landsbygden när det kommer till resurser och möjligheter. Statens styrning av verksamheter utgår i hög grad från ett urbant perspektiv.
Städerna behöver landsbygden. Här produceras också deras livsmedel, energi, byggmaterial och mycket annat och här finns möjligheter till upplevelser och rekreation. Men landsbygden behöver utveckling för att överleva.
En av de viktigaste faktorerna för landsbygdens fortlevnad är möjligheten att producera och tillgodogöra sig ny kunskap. En framgångsrik utveckling och konkurrenskraft kräver utbildning, forskning och innovation.
Den kräver också möjlighet till kommunikation, där staten måste ta ett mycket större ansvar för utbyggnaden av digitala infrastrukturer.
Vi vet vad landsbygden betyder och vi vill bidra till att utveckla den. Nu gäller det att regeringen gör detsamma.
Avgörande för möjligheten att bo och verka på landsbygden, liksom för ett tilltalande och mångfasetterat landskap, är att livskraftiga gröna näringar kan utvecklas och öka sin konkurrenskraft.
För detta krävs det forskning och nya utvecklingsprojekt. Med det finns problem och hot. Nedskärningar av forskningsresurser till de gröna näringarna är djupt problematiska och påverkar nu utvecklingen negativt.
Av den totala forskningsbudgeten har andelen som gått till de gröna näringarna minskat, från 6 procent i slutet av 1990-talet till 4,5 procent de senaste åren. På bara några få år har den praktiska jordbruksforskningen tappat närmare 50 miljoner kronor i statsanslag.
Den forskning som gynnar landsbygdutvecklingen mest förlorar alltså resurser. En aktiv och reell landsbygdsstrategi kräver därför förändring. Kunskap för hela landets utveckling är vad som måste till.
Hushållningssällskapet vill se ökaderesurser till forsknings- och utvecklingsprojekt som snabbt kan bidra till förbättrade möjligheter för de gröna näringarna och för landsbygdens utveckling.
Statliga satsningar på bredbandsutbyggnad och mobiltäckning på landsbygden krävs också. Staten måste gå in där marknaden inte är tillräckligt intresserad och att regionala aktörer får en aktiv roll vid beredning av beslut som påverkar landsbygdens studie- och arbetsmöjligheter.
Regeringen måste också ta ett samlat grepp om dagens möjligheter och utmaningar. Det behövs inga fler utredningar. Nu krävs handlingskraft och vi ser fram emot att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) tar sig an landsbygdens och lantbrukets utmaningar och möjligheter.
Då kan vi se framåt med tillförsikt om en positiv utveckling för landsbygden och ett starkare svenskt lantbruk.