Vita män kan inte diskrimineras som kvinnor

Feministiskt Initiativs Sissela Nordling Blanco om diskrimineringsanklagelserna mot Rikspolisstyrelsen:

DISKRIMINERING Det är oroande att den strukturella diskriminering som kvinnor och rasifierade personer möts av debatteras med samma termer som de fåtal fall av negativ särbehandling av vita män som i alla andra fall har störst möjligheter till anställning, karriär och hög lön. Det skriver Sissela Nordling Blanco (FI) i kvoteringsdebatten som väckts efter att tre män  anmält Rikspolisstyrelsen för olaga diskriminering för att ha nekat männen utbildningsplatser på Polishögskolan.

Centrum för rättvisa skriver i ett pressmeddelande om tre män som anmält Rikspolisstyrelsen för olaga diskriminering i samband med antagningen till Polishögskolan. De skriver att männen vill stoppa fortsatt kvotering av kvinnor och personer av annan etnisk bakgrund.

Diskrimineringslagen tillåter inte positiv särbehandling på grund av etnisk bakgrund över huvud taget. Positiv särbehandling på grund av kön är tillåtet vid likvärdiga meriter om ett kön är underrepresenterat, för att främja jämställd representation. Det är dock inte tillåtet att välja någon med lägre meriter än någon annan endast på grund av dennes kön.

Att vid misstanke om diskriminering göra en anmälan är helt befogat, men att kalla polishögskolans urval för kvotering redan innan fallet är utrett riskerar att befästa föreställningen om att vita män alltid är de mest meriterade och att kvinnor och personer med ”annan etnisk bakgrund” alltid är inkvoterade.

Feministiskt initiativ är positiva till en debatt om hur vi kan skapa en arbetsmarknad fri från diskriminering. Men det är oroande att den strukturella diskriminering som kvinnor och rasifierade personer möts av debatteras med samma termer som de fåtal fall av negativ särbehandling av vita män som i alla andra fall har störst möjligheter till anställning, karriär och hög lön.

Arbetslivet i Sverige är en av västvärldens mest könssegregerade och vi kan se att kvinnodominerade yrken är de sämst betalda. Vi kan också se att rasifierade personer på grund av rasism tenderar att hamna i låglöneyrken. En studie gjord vid Stockholm universitet 2008 visar hur rasismen på arbetsmarknaden kan ta sig uttryck: att personer som inte har ”svenskklingande” namn sorteras bort och har hälften så stor chans att bli kallade på arbetsintervju jämfört med personer med ”svenskklingande” namn, vid lika meriter. Detta är en informell positiv särbehandling av personer som faller inom majoritetssamhällets normer som sällan lyfts fram som ett problem som kräver politiska åtgärder.

Ett mål för den feministiska politiken är att bryta segregeringen och ojämlikheten både i högre studier och på arbetsmarknaden. Detta är inte något som bara löses med positiv särbehandling, men vi bör fundera över varför arbetsmarknaden ser ut som det gör och vad vi kan göra åt den systematiska diskrimineringen. Elevers val efter den obligatoriska grundskolan påverkas i hög grad av faktorer knutna till kön, klass och ras/etnicitet. Därför anser Feministiskt initiativ att studievägledande personal bör utbildas i frågor som rör antidiskriminering, för att förhindra att stereotypa idéer om kön, klasstillhörighet och ras/etnicitet blir det avgörande för människors framtid.

Feministiskt initiativ vill vidare att Diskrimineringsombudsmannen tillsammans med arbetsmarknadens parter upprättar en uppförandekod som innebär en praktisk vägledning för hur arbetsgivare ska agera för att följa lagstiftningen. Vi vill även att poliskåren fortbildas i antirasism, genus och hbt-perspektiv för att främja en öppen arbetsplats som fler känner sig manade att söka sig till.

  • lovisahakansson

Publicerad: