Mathias Andersson visar ett ägg för hönsbonden Pathrik Ahlsén.
Mathias har hittat äggets ursprung, på Pathrik Ahlséns gård utanför Linköping. Foto: SVT

Hönan, ägget och konsumenten

Vi svenskar äter 200 ägg per person varje år. Det kräver en storskalig, billig produktion. Efterfrågan finns även på ekologiska ägg, men vad kommer först för konsumenterna - hönan eller ägget?

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten
Hönsen går utomhus utanför stallarna.
Utsläppta höns på gården. Foto: SVT
Värphöns i ett hönsstall med hyllor i flera våningar.
Frigående höns har hyllor, värpreden, sittpinnar samt strö på minst en tredjedel av golvet. Foto: SVT

Det finns över 6,5 miljoner värphöns i Sverige i dag. Mathias Andersson letar efter ägget som både är bra för hönan och för konsumenten. På vägen utreder han den stora floran av beteckningar på ägg och fördjupar sig i de ekologiska äggen med texten "från frigående höns med möjlighet till utevistelse".

Östergötland är Sveriges hönstätaste landskap med 1,3 miljoner hönor. Här hittar vi Pathrik Ahlséns lantbruk i Lilla Greby, där äggen i vår kartong har värpts. Han producerar ekologiska Kravgodkända ägg, och kan tala om i vilket av hans stallar som ett specifikt ägg värpts.

Dagens höjdpunkt att gå ut
De 20 000 hönorna går fritt i grupper om 3000 i stora hallar med flera våningar med värpbäddar och pinnar. De får gå ut under sommarhalvåret, och ska totalt få vara utomhus under en tredjedel av sitt liv. Pathrik Ahlsén tycker att man ser att hönorna mår bra när de får gå ut.
- Ja, jag tycker det känns jätteskönt att kunna släppa ut hönsen. Man ser när man öppnar att då vill de verkligen ut, de har stått och väntat lite.

Enda sättet
Ekologisk produktion är bäst för värphönan även om det är svårt att mäta, menar Pathrik Ahlsén. Den viktigaste aspekten, förutom att de får gå ut, menar han är att de får ekologiskt foder.

Mathias får ändå "industrikänsla" inne i stallarna. Pathrik förklarar att det enda sättet att producera ägg i den skala som vi behöver för att alla ska kunna köpa ägg, är att hålla hönor i så här stort antal.

- Det är många år sedan nu när vi hade självhushåll, det är borta. Ska vi tillhandahålla ägg i storstäder och överallt, då blir det storskalig produktion och på det mest effektiva sättet.
Så är det för andra branscher, och även i äggbranschen.

Varför eko?
Varför ska man då välja de dyrare ekologiska, Kravmärkta äggen? Med ekologiskt foder utesluter man kemiska bekämpningsmedel, och även konstgödsel som har en väldigt kraftig klimatpåverkan, förklarar Lars Hällbom som är regelchef på Krav.

Och god djurhållning går hand i hand med kvaliteten.
- En höna som mår bra värper godare ägg, säger Lars Hällbom med övertygelse.

Transporten av ägg inom Sverige står däremot för en mycket liten del av äggproduktionens totala klimatpåverkan, och därför regleras inte den.

Vad kostar det?
När vi räknar ut hur mycket mer det kostar att köpa ekologiska ägg istället för vanliga så är det helt klart en stor prisskillnad. Den typen av produktion kostar helt enkelt alltid mer.

Trots det handlar det inte om några stora summor: Äter du 200 ägg per år så skiljer det i runda tal 230-330 kronor på ett år, beroende på var du handlat. Jämförelsen är gjord på 6-pack av ägg från frigående höns inomhus, gentemot  6-pack av Kravmärkta ägg.