Mycket dyrare att leva för singlarna
Samhället är till stor del utformat för par och familjer trots att nästan hälften av svenskarna är ensamboende, och det är flera tusen kronor dyrare per år att leva som singel. Plus Charlie Söderberg tipsar om variationer på de vanliga sätten att spara.
Allt större del av Sveriges befolkning bor ensamma. I dag är ungefär hälften av hushållen i de större städerna singelhushåll. Och de har en betydligt tuffare ekonomisk verklighet än de som bor ihop med någon annan.
Hyra, elräkningar, mat och bilkostnader hör till det som gör singellivet betydligt dyrare att leva än när man är två vuxna. Enligt Konsumentverkets beräkning har en singel i storstad runt 8400 kronor mer per år i fasta utgifter, än den som är sambo - och då är varken bostadskostnader eller bil inräknat!
Siffran blir 8220 kronor för singeln i en mellanstor stad och 8160 för den som bor i mindre tätort.
Mer tillkommer
Konsumentverket räknar på en sorts medelstandard för den som bor i lägenhet och har inkluderat förbrukningsvaror (dagligvaror som tvättmedel, toapapper rengöringsmedel), hemutrustning (t ex möbler, husgeråd, tv och dator. Frys, disk- och tvättmaskin ingår inte), medier (bredband, fast telefoni, tv-licens, tidning mm) samt hemförsäkring.
Andra kostnader som inte ingår i beräkningen är bland annat resor, sjukvård, glasögon, presenter, alkohol och tobak.
Ett av de första råden som ensamstående får för att leva billigare är att köpa storpack av mat och frysa in. Charlie Söderberg ger i stället inspirationstips om "nykollektivistiska" variationer på de vanligaste sätten att spara pengar men även tid:
Bildelning
Bilpooler äger bilar, men man kan också bilda en ideell förening där några av medlemmarna äger bil, och lånar ut den till andra som bara behöver bil ibland. Dessa betalar en milkostnad när de lånar den. Man gör upp ett kontrakt, och med en årsavgift kan man bygga upp en gemensam buffert ifall en bil skulle skadas i en krock eller liknande.
Föräldrapool
Föräldrar som bildar en "pool" kan hjälpas åt att hämta och lämna barn på dagis, skola och aktiviteter. De kan även turas om att göra saker på lovdagar och att vara barnvakt åt varandra.
Matlag
Med ett rullande schema har varje person i en grupp en dag då de handlar och lagar middag åt alla. Övriga dagar får man maten serverad.
Matlag funkar också för jobbluncherna. Då turas man om att ta med matlåda åt varandra.
