Jörgen Larsson är doktor i sociologi och forskar om tid. Han menar att det finns en ny dröm i dag: "downshifting", att växla ner. I praktiken handlar det om att frivilligt sänka sin inkomst för att få mer tid över och höja sin livskvalitet.

De flesta människor vill ha mer tid, och vi pratar mycket om det. Men vår arbetstid per vecka har varit i stort sett oförändrad sedan 20-30 år tillbaka. Jörgen Larsson föreslår att man ser över sina förväntningar på vad man ska hinna med och ifrågasätter normerna. Genom att hitta snabbare sätt att göra vissa saker, sova och motionera tillräckligt, ta hjälp av familj och vänner, och betala för vissa tjänster, ökar man resurserna och energin för att hinna med förväntningarna.

Ägande äter tid
Det är inte bara arbete och aktiviteter som tar upp vår tid.
- Mina forskningsresultat visar att ägande och konsumtion bidrar till tidspress. Ju mer man äger ju värre blir det, säger Jörgen Larsson.

Han nämner Gandhi, som föreslog att om vi äger mer än 50 saker så är det sakerna som äger oss. Jörgen Larsson menar att vi måste ifrågasätta våra egna val och prioriteringar.

- Många reflekterar inte över hur många timmar de skulle vilja arbeta. Det är första steget, att börja reflektera över det.

Vill inte avvika
Det finns inte klara undersökningar på hur mycket pengar folk är beredda att lägga för att få mer tid.
- Det är två frågor som figurerar, den ena är om du skulle vilja gå ner i arbetstid även om det betyder sänkt inkomst. Den andra frågan är om du tycker att vi i framtiden ska prioritera ökade inkomster eller ökad tid?

Den första frågan är individuell, och det är färre som vill gå ner i arbetstid om inte andra gör det. Enligt Jörgen Larrson finns det en stark heltidsnorm i samhället. Allt är organiserat efter att man jobbar 40 timmar per vecka. Gör man inte det så blir man en avvikare - bara småbarnsföräldrar anses ha rätt att göra det.

Tänk efter före
I sin bok Rik på riktigt ger Jörgen Larsson bland annat råd om beslut som påverkar hur mycket pengar vi har, och därmed kan kosta eller spara tid. Det gäller att våga vara ärlig när man ifrågasätter sina konsumtionsbeslut, stora som små. Fundera minst fem minuter över mindre inköp, och tio minuter då och då under en vecka inför dyrare köp. Det här är några av frågorna man bör ställa sig:

- Varför behöver jag det egentligen? Vilka behov fyller det?
- Är det värt pengarna? Vilka värden kan jag få tillgång till genom att köpa det? Mer mening? Mer kärlek? Glädje? Frid? Ökad vardagsmakt?
- Vad skulle jag kunna göra istället (något annat jag gärna vill) för pengarna?
- Hur många timmars jobb kostar det i praktiken?