För fem år sedan satte riksidrotten upp en målsättning att det skulle vara minst 40 procent kvinnor – eller män – i styrelserna i de 71 specialidrottsförbunden (SF).
Målet är inte uppnått. Totalt sett är 35 procent av styrelseledamöterna i SF kvinnor. Det räcker inte, tycker Riksidrottsstyrelsen (RS).
– Vi ligger bra till i vissa idrottsgrenar, men på ledarnivå och inte minst bland förtroendevalda är det sämre, säger Riksidrottsförbundets (RF) ordförande Björn Eriksson till TT.
– Jag tror att det vi bestämt nu är rätta vägen att gå. I RF och Sisu har kvotering gått alldeles utmärkt och det är ju vi själva inom idrotten som kvoterar.
Eriksson säger i ett pressmeddelande att det inte duger att tre av fyra ordförande i Sveriges idrottsföreningar är män.
RS-förslaget ska behandlas och presenteras för beslut vid idrottens ”riksdag”, Riksidrottsmötet i maj 2017.
Misslyckande kostar
Och som piska eller morot vill RS se ekonomiska sanktioner.
– Är det så att man misslyckas så är det rimligt att man får betala ett pris för detta. Har man inte 60-40 är det en negativ parameter när man ska ha sitt ekonomiska stöd. Det brukar vara en väldigt effektiv hjälpmotor, säger Eriksson.
Susanne Erlandsson sitter i RS och var tidigare vice ordförande i Svenska fotbollförbundet.
– Jag har hållit på länge inom idrottsrörelsen och jämfört med andra delar av samhället har jämställdhetsfrågorna inte utvecklats i den takt som förväntats. Precis som regeringen och näringslivet måste vi fundera på varför vi inte har nått målen. Det är den diskussionen vi har haft i RS.
– Jag tycker det är jätteviktigt. Jag kan bara referera till det som vi har gjort inom fotbollsrörelsen. Där har vi integrerat frågor för att alla ska vara delaktiga, som det beslut vi tog på årsmötet i våras med just den här balansen. För att visa hur viktigt det är att båda könen är representerade.
Ministern applåderar
Idrottsministern Gabriel Wikström ser också kvotering som rätt sätt att tackla den ojämna könsfördelningen i idrottens styrelserum.
– Jag tycker att man ska se kvotering som ett verktyg bland andra och i det här fallet tror jag det är helt nödvändigt med kvotering eftersom det uppenbarligen har hänt alldeles för lite när man inte har kvoterat, säger Wikström.
Kan det påverka rekrytering av flickor/kvinnor bland aktiva och tränare eller andra ledare?
– När man får in fler kvinnor i styrelser och på ledande positioner tror jag att jämställdhetsfrågorna per automatik lyfts högre upp på dagordningen. Beslutet innebär också att det skickas en tydlig signal ut i idrottsrörelsen om att jämställdhetsfrågorna är viktiga och måste tas på allvar. Då tror jag att fler kommer att granska sin egen verksamhet
RF ska nu, som ett första steg, satsa två miljoner kronor i jämställdhetsarbetet.
Förbunden positiva till kvotering
Två av de största syndarna, ishockey- och brottningsförbundet med stor majoritet män på högre befattningar, ställer sig positiva till förslaget.
– Att se över maktstrukturer är både en självklar och viktig del om vi menar allvar och vill bli framgångsrika i jämställdhetsarbetet. Många av de strategiska besluten och villkoren för idrotten kommer att avgöras i styrelserummen, säger ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson.
Förslaget har de inte diskuterat ännu, men Larsson är positiv.
– Vill vi vara en av de mest folkkära sporterna, och det vill vi, måste vi hänga med resten av samhället.
Brottningsförbundets ordförande Lars-Ola Särkimukka säger att de redan nu arbetar på att lösa sina problem och sympatiserar med förslaget.
– Jag förstår det, eftersom det inte har hänt något, säger han.
Susanne Erlandsson sitter med i Riksidrottsstyrelsen och var tidigare vice ordförande i fotbollsförbundet. Hon tycker att fotbollen kan vara ett exempel för andra att följa.
– Det arbetet började under Lars-Åke Lagrell och har fortsatt. Vi hade diskussioner där vi sa: ”nu är det dags att gå från ord till handling”, säger hon.
– Jag hoppas och tror att förslaget att röstas igenom.