Foto: Sandra Johansson och landslagscoachen Patrik ”Stubb” Ståhl på Torö utanför Nynäshamn

Hon trotsar kylan för surfdrömmen

Uppdaterad
Publicerad

Tillhör du en av dem som tror att surfare alltid glider omkring i värmen i bar överkropp eller bikini? Tänk om. När Sandra Johansson kliver ner i det sjugradiga vattnet, iklädd hel våtdräkt och luva, är bilden av en het sandstrand på Bali långt borta. Välkommen till en svensk surfares vardag!

Det är tisdag och klockan ringer vid 04.30. Gårdagens surfprognos visade på riktigt bra surf, alltså höga vågor. Det är dags för Sandra Johansson, 29, och ta sig från lägenheten i Enskede till Torö utanför Stockholm och surfträningen med landslagscoachen Patrik ”Stubb” Ståhl. Och det gäller verkligen att passa på, det är inte ofta det ges möjlighet till riktigt bra surf.

– Hösten är högsäsong och då brukar det gå att surfa runt en gång i veckan. Men i bland kan det ta flera veckor innan det blir bra surf. Då får man hålla sig i form med annan träning.

Sandra började surfa 2006 efter att ha testat i två timmar på en resa till Azorerna.

– Jag fick öroninflammation efter att en vattenparasit vandrat in i örat på mig, men trots det kunde jag inte sluta le. Jag var totalt fast! Och visste att jag skulle surfa igen så fort jag fick chansen, säger hon.

Längtan efter ruskigt väder

Efter mycket skidåkning och aktiviteter kring snö, byttes vintrarna i Sverige till värmen i Costa Rica i stället. Till slut tog hon resväskan och drog till Australien för studier. Allt för att kunna surfa. Såklart. Men efter studierna valde hon, trots grymma förutsättningar för surf, att flytta hem.

– Jag får ofta frågan varför i hela fridens namn jag valde att flytta tillbaks till Sverige. Men det är något väldigt speciellt med svensk surf. Man får kämpa mer eftersom det sällan är glassigt och perfekta vågor, säger hon.

– Men framför allt är det fantastiskt hur en hel ”community” kan skina upp när vind och ruskväder drar in över Sverige – det är då Sverige är som bäst! Vi tar något som är en exotisk och internationell grej och gör den svensk. På vårt helt egna sätt, fortsätter hon och ler.

Surfakademin beskriver passionen för surf på ett inspirerande sätt: Surfing är en värld dit alla är välkomna. Surfing handlar inte om att vara bäst i vattnet. Surfing är inte en tävling. Surfing är en känsla och vår passion. Det är en lek, en lek som alla kan vara med i. Det är leken i vågorna som betyder något, inte prestationen.

Mästerskap i september

När de svenska vågorna inte håller måttet blir det ofta resor till Bali, Sri Lanka och Costa Rica för att nå bättre förhållanden och mer än bara vindvågor. Men på hemmaplan är det Torö som gäller. Oavsett om hon surfar i Sverige eller utomlands är det känslan av att fånga vågorna hon söker och i september är det dags för EM i Marocko, Casablanca.

– Vi får se om jag blir uttagen, men det skulle vara sjukt roligt att dra ner. Det brukar vara ett grymt gäng från Sverige som åker.

Efter en och en halv timme i det sjugradiga vattnet är träningspasset över. Klockan har blivit 09.30 och vardagen, med åtta timmars jobbpass, väntar.

Surf i Sverige:

SSA, Swedish Surfing Association, grundades 1985 för att kunna delta med ett landslag på EM på Irland.

Surfing anlände till Sverige på 1970-talet, men det är först på senare år som intresset för sporten har exploderat. Förbundet har som ändamål att genom kamratlig samvaro samla landets surfare och verka för sportens utveckling och intresse i landet, samt att upprätthålla samarbete med de internationella surforganisationerna för att underlätta för svenska surfare att träna och tävla internationellt. I dag uppskattar surfförbundet att cirka 20 000 är aktiva surfare.

Sugen på att lära dig att surfa? Kontakta Surfförbundet för mer info.

Bra surfställen i Sverige:

 * Ekeviken på Fårö på Gotland.

 * Lilla fiskeläget Vik på Österlen.

 * Salusand norr om Örnsköldsvik.

 * Torö söder om Nynäshamn.

 * Mölle på Kullahalvön norr om Helsingborg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.