Ny forskning: Hjärnskador inom kampsport kan leda till tidig Alzheimers

Uppdaterad
Publicerad

Världsledande forskare är i dag på plats i Stockholm för att diskutera hjärnskador i samband med sport, däribland boxning, MMA och amerikansk fotboll.

SVT:s kampsportsexpert Armand Krajnc uppmuntrar forskningen – men vill inte se några stora ändringar som påverkar själva sporten boxning.

– Man kan göra boxningen hur skadefri och säker som helst, men då försvinner det roliga, säger han.

Under torsdag och fredag arrangerar hjärnforskaren Bengt Winblad en konferens vid Karolinska Institutet som handlar om hjärnskador i samband med olika sporter.

Världsledande forskare kommer, Drottning Silvia är på plats och idrottsprofiler som boxaren Åsa Sandell och ishockeyspelaren Sanny Lindström föreläser.

Ny forskning visar att hjärnskador inom till exempel MMA, boxning och amerikansk fotboll kan leda till att man i tidig ålder utvecklar Alzheimers sjukdom.

– Det har blivit allt mer klart att det finns en koppling mellan demensutveckling och sport. De farligaste sporterna är de med direkta slag mot huvudet, säger Bengt Winblad till SVT Sport.

Han vittnar om att han ibland upplevt ett motstånd från idrottare och organisationer inom kampsporten.

– Om man som forskare vill ta ett prov tror de att man är ute efter att stoppa dem. Det är helt upp till var och en vilken idrott man vill utöva, men jag vill klargöra farorna och hur man kan minimera dem. Sådana aspekter kommer vi att beröra och bevisa under konferensen, säger Bengt Winblad, som är tydlig med att han inte förespråkar något slags förbud.

Krajnc: ”Vi ledare får hjälpa till”

SVT Sports kampsportsexpert, den förre boxningsvärldsmästaren Armand Krajnc, ser gärna mer forskning och läkarkontroller, men vill inte se för stora förändringar vad gäller boxningen.

– Man kan göra det säkrare på olika sätt, men man får vara aktsam så att man inte tar bort en idrott och hur den är uppbyggd. Om man gör för stora förändringar förvandlas boxning till spökboxning, en ny variant där man knappt boxas. Man kan göra det hur skadefritt och säkert som helst, men då försvinner det roliga, säger Krajnc.

Hur ska man då göra sporten säkrare?

– Man ska inte hålla på att ändra storleken på skydd och rondtid. Sätt hellre resurser på att göra läkarundersökningar oftare. Redan i dag undersöks man efter varje knockout, säger Krajnc.

Om Bengt Winblads uppfattning att flera forskare upplevt en ”fientlighet” från kampsportare säger Krajnc såhär:

– Jag kan förstå hans perspektiv och att det kan finnas friktion. Där får vi ledare hjälpa till och se till att alla förstår att kontrollerna både är viktiga, nödvändiga och obligatoriska. Det ska ingå och det ska vara fasta rutiner. Man ska alltid vara medveten om riskerna som finns när man utövar en idrott, säger Krajnc.

Wallberg vill se fler läkarkontroller

Förra världsmästaren och boxningsstjärnan Frida Wallberg knockades i en titelmatch sommaren 2013 och akutopererades för en hjärnblödning. Hon kämpar än i dag, nästan fem år senare, för att leva ett normalt liv. Att boxas igen har aldrig varit aktuellt.

– Tiden direkt efteråt var fruktansvärt tuff. Jag fick börja om på nytt och kunde inte gå eller prata. Bara att ta sig upp från sängen var jobbigt. Jag har fått lära mig att acceptera förändringar i livet. Att jag inte klarar av lika mycket som innan. Jag kan till exempel inte vara på platser där det är mycket ljud, säger Wallberg till SVT Sport.

Hur ser du på skadorna som kan ske i MMA och boxning som följd av direkt våld mot huvudet?

– Det kan bli skador i många andra sporter också. Men visst, det är upprepade slag mot huvudet och det sätter sina spår. Det måste bli fler och noggrannare läkarkontroller under träningsperioder och inför matcher. Det behövs mer utbildade människor inom sporten och vem som helst ska inte kunna bli tränare, säger Wallberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.