Ibrahim Ba gillar läget

Under sina första träningspass stod han i kortbyxor på konstgräset och såg andedräkten formas till ett isvitt moln. Kylan bet i kinderna och någon undrade vad han gjorde där. Ibrahim Ba, 31, ryckte på axlarna: -Jag vill samma sak som alla andra, trivas och må bra. Det gör jag i Djurgården, säger han till TT.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Det är ett stort namn som har kommit till fotbollsallsvenskan. De fötter som 1997 värderades till hundra miljoner kronor ska i sommar kliva in på Rambergsvallen och Fredriksskans, ta plats på Bårsta IP och bemästra underlaget på Strömvallen i Gävle.

Det är inte San Siro eller Stade de France. Det är Sverige och fotbollsallsvenskan, och Ba har hamnat en bra bit ifrån den värld han upplevde från slutet av 1990-talet:

Kostade 110 miljoner
* När han 1997 såldes från Bordeaux till Milan var prislappen 110 miljoner.
* Han har gjort åtta landskamper för Frankrike var aktuell för VM-truppen 1998.
* Han har under 2000-talet spelat i både Marseille och Bolton.

Hur bra Ba är i dag är det få som vet. Hans senaste klubbadress var en turkisk klubb med få meriter och ännu mindre pengar. Tiden i Caykur Rizespor blev turbulent. Efter bara tre matcher i den turkiska högstaligan var sejouren över. Ba hade inte fått lön på tre månader och ville söka sig bort.

Det var där som Djurgården kom in i bilden.
-I Turkiet fick jag problem med klubben och mina vänner hade hört att det fanns intresse från Sverige.

Men den svenska klubben ville se honom spela innan de lade kontraktet på bordet. Så Ba fick erbjudande om provspel. Och sade:
-Varför inte?

Någonting annorlunda
Med meriter högt över sin nya omgivning anlände Ba till Djurgården och joggade ut på Skytteholms IP i minusgrader.

Han hade upplevt Frankrike, Italien, England, spelat i landslaget och de europeiska cuperna.

Sverige var något annat. Sverige var en utmaning och något som han inte hade upplevt tidigare. Det var därför den Senegalfödde fransmannen hamnade på breddgrader där vädret är sådär och fotbollen...

-...inte är så dålig som ni svenskar själva verkar tycka.

Ba skrattar.
Myten om Sverige och svenskarna ger han inte mycket för. Visst, när han landade var det minusgrader. Visst, han kanske borde ha använt något annat än kortbyxor under de första träningspassen i snöfall.

Men det mesta värmer.
-Jag känner mig välkommen. Och vädret är inte så farligt.
-Allt hänger på ens personlighet. Det viktigaste är att man själv trivs där man är. Svensk fotboll är annorlunda, men inte dålig. Spelet är mer fysiskt. I Italien handlar det mer om taktik och försvar. Svensk fotboll är som den engelska, den riktiga fotbollen.

Hur klarar du den?
-Jag har varit i England, jag gillar det spelet. I Italien är matcherna inte lika roliga, du tar ledningen med 1-0 och sedan är det över.

Finns det skillnader i livsstil?
-Enda skillnaden är vädret. Det är kallt, det är det, men det kan det vara i norra Frankrike också. Och ärligt talat så gillar jag det. Det är trevligt att få uppleva någonting annorlunda.

Vill vinna titeln
När Ba gjorde sina första träningsmatcher med Djurgården uttryckte tränaren Kjell Jonevret förvåning över att han jobbade så hårt för laget. "Ibou" var ingen glidare.
-Självklart jobbar jag för laget, säger han.
-Jag vill ge hundra procent för den här klubben och för lagkamraterna. Det är viktigt att alla försöker att bidra.

Är du ett för stort namn för allsvenskan?
-Jag tänker inte så. Vad innebär det att vara bra? Visst, jag har spelat i Milan och franska landslaget, men det kan andra också göra. I Sverige finns spelare som också har spelat i Italien och i landslag, jag är inte speciell.

Känner du press från omgivningen?
-Nej. Det här laget har vunnit titlar utan mig. Spelarna är rutinerade och jag är bara en av killarna i laget. Klubben och spelarna vill vinna ligatiteln. Det vill jag också.

TT