Men David Villa, mannen som tar över heliga nummer 7, är trött på snacket:
-Sluta prata om dom som inte är här.

Zlatan vill inte.
Raul får inte.
Men det är om dom, stjärnorna, preludierna har handlat om hittills inför EM-kvalmatchen på Råsunda på lördag.

När förbundskapten Luis Aragonés gjorde det som ingen spansk landslagscoach gjort på ett decennium, att lämna Raul utanför truppen, iscensatte han samtidigt en melodram som fått ögon att tåras och känslor att fara som djupledsbollar genom spanska fotbollskroppar.
* Ett tv-bolag monterade upp en pappdocka föreställande Raul vid träningsanläggningen utanför Madrid.
* Det blonda hårsvallets Gutm förebrådde Aragonés för att ha förbigått "Spaniens flagga", som han kallade lagkompisen i Real Madrid.
* Valencias Fernando Morientes, som själv ställdes utanför VM-truppen och fortfarande är ute i kylan, kallar Raul för "Den störste målgöraren i landslagets historia".

-Och ett samtal före uttagningen hade väl varit logiskt, sade Morientes om det faktum att Raul inte informerades alls före uteslutningen.

Vassa strån
Många är dom som dragit vassa strån till den brinnande proteststacken och de spanska mediernas väderkvarnsvingar har varit röda skynken för förbundskaptenen med den sorgmodiga blicken och skepnaden.

Lika träget som Spanien ibland rullar runt med bollen före avslut, lika ofta har han i den affekterade pseudodebatten ställts till svars för ickeuttagningen och han har med snudd på lagerbäcksk hårdnackighet ständigt replikerat:
-Jag har tagit ut dom som jag tror passar mot Sverige. Dom som har speed, för det är det vi behöver mot svenskarna.
-Raul är inte uttagen nu, men det innebär inte att han är borta för all framtid.

Rauls enorma facit med 44 mål på 102 landskamper är gamla meriter som således inte blidkade den snart 70-årige förbundskaptenen, inför en match mot blågult där spanjorerna tycks signalera tryck på kanterna, kompakt i mitten och snabba omställningar.

Raseri och rasism
Luis Aragonés eget facit som spelare var blygsammare (tre mål på elva landskamper) och Zapatones, (Storskon), som han kallades då, har inte särskilt många meriter att skryta med de senaste tio åren.

Möjligen har han gjort sig känd för sina raseriutbrott och för sitt nu bötfällda och därmed preskriberade rasistiska utfall mot Thierry Henry för två år sedan.

Men, sedan han tog över som förbundskapten efter EM i Portugal har Spanien bara förlorat två gånger.
Dels åttondelsfinalen i VM mot blivande finalisterna Frankrike (1-3).

Dels den förfärliga och förödmjukande förlusten mot Nordirland (2-3) i förra EM-kvalomgången.

Plump i sangrian
Den förlusten var en rejäl plump i sangriabägaren och ett pinsamt undantag i ett spanskt kvalseriespel som under flera år varit bland de allra bästa.

Luis Aragonés lämnade för övrigt in sin avskedsansökan efter bägge förlusterna, men säger nu:
-Den här gången gör jag det inte, även om vi skulle få stryk mot Sverige.

Om David Villa inte lyckas få tyst på alla som hela tiden pratar om nummer 7, så kan han och Luis Aragonés i alla fall vara säker på en sak:
En ny förlust för Spanien, då handlar debatten inte längre om Raul Gonzalez.

TT