Niklas Skoog fostrades i Västra Frölunda och gjorde allsvensk debut 1991. Fyra år senare vann han skytteligan – samtidigt som laget kom sist i tabellen och åkte ur allsvenskan.
Efter en proffssejour i Tyskland återvände Skoog till allsvenskan år 2000 och efter en säsong i Örebro hamnade han i Malmö där han både vann skytteligan 2003 och tog hem SM-guldet med MFF 2004.
Läs mer: Svensson tar ut Svensson: ”En tjurig kille...”
”En riktig striker”
Under åren i Malmö spelade han bland annat tillsammans med den åtta år yngre Markus Rosenberg. Och när han nu ska ta ut sin bästa elva av de spelare han spelat med och mot under åren, väljer han Rosenberg på topp.
– Han var en ung spelare när jag var där, men vi fick ändå chans att spela ihop, berättar Skoog.
– Han har visat lite av det som jag själv har, han var en riktig striker från början och sedan har han blivit mer en tänkande fotbollsspelare. Han får ta emot bollar, fördela och göra andra spelare bättre. Det är en otrolig styrka.
MFF-kvartett i backlinjen
Hela backlinjen i Niklas Skoogs drömelva består av gamla lagkompisar från Malmö: Jon Inge Höiland, Patrik Andersson, Daniel Majstorovic, Joseph Elanga.
– En otroligt välkomponerad backlinje. Framför allt är de skickliga och kloka fotbollsspelare. De har teknik men ändå ”fotbollshjärnan” – de tänker fotboll.
Var försvarsspelet viktigast för er när ni vann guldet 2004?
– Nej... Men vi hade ganska många som inte gjorde jobbet hemåt, och då behövde vi bra försvarare. Vi hade ju otroligt bra mittfältare också det året, i och för sig. Så vi forwards behövde inte göra så mycket.
”En tuff jargong”
På mittfältet i Skoogs elva är det dock inga Malmö-inslag. Bland annat väljer han två gamla Frölunda-spelare – Robert Bengtsson Bärkroth och Magnus Källander.
– De har betytt mycket för min lärdom. Det var ju ganska tufft, jag kom upp som 16-åring till A-laget i Frölunda. Det var en tuff jargong men de var två av de ledande som visade vägen.
Hur var det att komma upp som 16-åring?
– Tufft. Det är hierarki och allt det här, samtidigt som det har uppfostrat mig väldigt, väldigt väl måste jag säga. Det var en otrolig vinnarinstinkt som fanns där. Det har präglat min karriär efter det.