Löpning

Buud vid förra årets Lidingölopp. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Buud tar lätt på Lidingöloppet

Uppdaterad
Publicerad

Jonas Buud kommer till start i Lidingöloppet som nybliven världsmästare på 100 km. Men förväntningarna är måttliga, dels på grund av en långvarig förkylning och och dels är loppet för kort med sina 30 km.

Med de senaste fyra årens vinnare, kenyanen Lewis Korir, borta kommer Lidingöloppets troliga segrare att hittas bland andra afrikanska löpare.

De svenska löparna får finna sig i att spela andrafiolen. Lars Södergård, John Börjesson och VM-maratondeltagaren David Nilsson nämns främst.

Den nyblivne världsmästaren på 100 km, Jonas Buud är en flitig Lidingöloppslöpare men har inga krav alls.

– Nej, jag har varit förkyld sedan VM (12 september) och tränade först igår. Det blir inget maxrace, jag ska bara ha kul, säger han till SVT Sport. Han är återställd efter 100 km-loppet där det värsta minnet var en lilafärgad tå. 

Buud har drygt tiotalet starter i Lidingöloppet och har som bäst sprungit på 1.45. Förra året vann Korir på 1.37.12. Då var Buud 28:a med tiden 1.51.57.

43 000 anmälda löpare

På damsidan kommer ett starkt startfält att tampas om segern. Det starkaste namnet är Annelie Johansson som vann Lidingöloppet 2014, hon sprang även VM i maraton i Peking 2015. Hon utmanas främst av Therese Olin som vann Lidingöloppet 2013 och tog SM-silver på 10 000m 2015,

Lidingöloppet har vuxit till ett tredagarsevenemang med mängder av klasser och under torsdagen var nästan 43 000 löpare anmälda.

Fakta: Lidingöloppet

Tävlingen avgörs på lördagen för 51:a gången.

Antalet platser i Lidingöloppets huvudtävling är maximerat till 21 500 löpare.

Den första upplagan vanns av Berndt Eriksson på tiden 1.52.21.

Snabbast hittills är kenyanen Isaac Chemobwo, som sprang på 1.33.33 när han vann 1998.

En annan kenyan, Lewis Korir, har vunnit loppet de senaste fyra åren.

Senaste svenska segern kom 2008, då Mustafa Mohamed var snabbast.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.