Lamine Diack har varit i blåsväder förut. Foto: TT Nyhetsbyrån

Friidrotten beskylls för maffiametoder

Uppdaterad
Publicerad

IAAF anklagas för att ha pressat idrottare och förbund på pengar för att tysta ner misstänkta dopningsfall.

Det är den franska tidningen Le Monde och det tyska tv-bolaget ARD som ligger bakom avslöjandet om det internationella friidrottsförbundet IAAF. Misstänkt mejlkorrespondens och märkliga pengatransaktioner är grunden för anklagelserna.

Ledande representanter för förbundet, bland andra IAAF-presidenten Lamine Diack, ska enligt granskningen medvetet ha ignorerat misstänkta dopningsfall för åtminstone sex idrottare sedan 2011. I gengäld ska förbundet ha fått mellan tre och sju miljoner kronor för sin tystnad.

Mutor och utpressning

De avslöjande dokumenten kommer från Paris åklagarmyndighet för ekonomisk brottslighet. De har utrett händelserna kring IAAF sedan 2014. Då var det bara situationen kring en idrottare som utreddes. Men problemet var större än så och idag har man hittat sex idrottare, alla tävlandes för Ryssland, som haft misstänkta blodvärden och som sedan ska ha pressats på pengar av IAAF. De ryska idrottarna har trots misstänkta blodvärden kunnat fortsätta tävla och har vunnit medaljer på såväl OS som VM.

Under utredningens gång har åklagarmyndigheten upptäckt totalt 23 fall av mörkläggning av misstänkt positiva dopningsresultat.

WADA kände till utpressningen

Den internationella anti-dopningsbyrån WADA uppges också ha en del i skandalen. WADA-presidenten Craig Reedie konfronterades med det avslöjande materialet i mitten av november och uppgav då att WADA inte kände till någonting om utpressningsfallen.

Men faktum är att WADA på eget initiativ skrivit till IAAF:s etiska kommission under hösten 2014 för att informera både om de misstänka dopningsfallen med de ryska idrottarna samt om misstankarna om utpressning. WADA agerade dock inte ytterligare för att undersöka situationen efter detta.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.