Förre NHL-stjärnan och landslagsstjärnan Ray Ferraro menar till och med att Kanada saknar den typen av talang på blålinjen.

Att Sverige kan utnyttja den snabbheten och rörelsen där för att skapa offensiv kraft.

Annars är det ett betydligt starkare Kanada på pappret. Det krylla av offensiv kraft här. Det är nästan oförskämt bra. 4 spelare draftade som nummer 1 och betydligt fler i första rundan. Numera har även Sverige det väl beställt på den fronten, men vi kan inte möta oss med den bredd som Kanada förfogar över.

Deras centerlinje är enorm. Sju centrar i världsklass där vissa får finna sig i roller som yttrar, det säger en hel del faktiskt. 22 mål framåt och bara 4 insläppta. Att jämföra med Tre Kronors 20 framåt och 7 insläppta.

Backsidan är bra och stabil men inte lika skicklig som vissa av de svenska russinen.

Målvaktssidan bör kunna vara en väldigt viktig faktor i en sån här match. Smith mot Enroth/Nilsson.

Jag tycker inte Smith är en målvakt som skrämmer. Han är habil, inget extra. Men han har en egenskap som svenska målvakter bara kan drömma om. Hans spel med klubban vida överglänser Enroth/ Nilsson. Han är lite som en extra back.

”Enroth är nummer 1”

Hur ska man då resonera inför gruppfinalen kring målvaktsfrågan?

Jag tror att Enroth är förstemålvakt i den här turneringen, oavsett vad Mårts säger. Förbundskaptenen vill ju hävda att det är en kamp. Tjena. Jag tror inte på det. Enroth är etta, sen om han står i morgon? Det låter jag vara osagt. Det kan handla om att låta båda stå varsin svår och på pappret enkel match för att sen utkristallisera vem som får förstaspaden. Men jag tror ändå att Enroth ligger bättre till hos Mårts. Han har givit honom ett guld tidigare och om vi kollar på Mårts sätt att ta ut lagen, genom åren, så har han en röd tråd av uttagningar som bygger på förtroende och kontinuitet. Annars hade aldrig Danielsson varit given. Som ett exempel. Missförstå mig inte här. Danielsson är en spetsspelare men inte på den nivån att han ska vara given i ett Tre Kronor med guldambitioner.

Till nästa match kliver också Petter Granberg in i laget. Om han hinner i tid, vilket han bör göra. Enligt mig är han Tre Kronors bäste defensive back. ”Han släpper ingen över bron” som Peter Popovic hade sagt. Det betyder att Johan Fransson får åka hem och att Ahnelöv förmodligen får kliva åt sidan och lämna plats för Granberg.

Tre Kronor gör en rad förändringar också i kedjorna:

Hjalmarsson – Josefsson – Lundqvist

En renodlad defensiv, hårt jobbande kedja med förmåga att bidra i offensiven. Deras uppgift mot Kanada blir att döda minuter och spela fysiskt.

Ericsson – Rask – Lindholm

En fri roll ska han ha, sa Mårts om Ericsson när han splittrade på ”Skellefteå-kedjan. Även detta en kedja som ska jobba hårt men med lite mer krav på sig att leverera offensivt.

Sjögren – Möller – Lindström

Lagets andrakedja. Sjögren har visat lite mer offensiv kraft än Ericsson hittills i turneringen och får chansen med Möller och Lindström. Bra kedja som dock knappast ger Kanada någon skrämselhicka.

Forsberg – Eriksson – Lander

Efter en svag förstamatch mot Tjeckien så har man exploderat. Forsberg gjorde hattrick mot Österrike. Eriksson ville inte vara sämre och gjorde detsamma mot Lettland. Lagets förstakedja utan tvekan. Men frågetecken ändå. För mot Tjeckien var man svaga och sen har det handlat om motstånd man bara ska besegra. Upp till bevis nu.

Backsidan tror jag blir oförändrad sånär som på redan redogjord förväntade ändringen med Granberg in och Ahnelöv ut.